Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Strömningar i luften och hafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sala, så innebär detta, alt barometerfallet är
större åt sydväst än åt något annat håll, hvilket
förutsätter, all isobaren genom Upsala har en
nordväst-sydostlig riktning, samt att barometern
i Upsala står 4 mm högre än han gör på en ort,
som ligger sydväst om Upsala på ett afstånd af en
ekvatorsgrad eller 111 kilometer.*
Frågar man sig åter, hvad som kan vara orsaken till
skillnaden i barometertryck, så blir svaret, att denna
beror på olikformig uppvärmning, såsom antydls å sidan
67 och nu skall närmare utvecklas. Om ett stycke af
jordytan blir mer uppvärmd än omgifningen, blir luften
därofvan också uppvärmd och utvidgar sig: ytorna med
lika lufttryck, hvilka förut voro horisontella plan,
bukta sig nu uppåt öfver det uppvärmda stället, och
luften kan ej längre hålla sig i jämvikt, utan »rinner
af upptill utför det genom uppvärmningen uppkomna
luftberget ut öfver den kallare omgifningen. När en
del luft rinner bort och den återstående är varm och
lätt, kan hon ej utöfva lika stort tryck som förut,
utan barometern sjunker, hvilket åter har till följd,
att nedtill, utefter jordytan, luft strömmar till
från omgifningen, så mycket mera som trycket där
ökats genom den nyssnämnda strömningen i de högre
luftlagren. På detta sätt kommer luften i cirkulation:
öfver det varmare stället blir det ett lågt lufttryck
med uppåtstigande luftström, i höjden flyter luften
utåt, nere vid jordytan suges luften in mot området
med den höga temperaturen och det låga lufttrycket.
Det är lätt alt inse, att en luftcirkulation
i alldeles motsatt riktning skall framkallas af
ett områdes afkylning under den utom-kring rådande
temperaturen. Vid den afkylda luftens sammandragning
bukta sig de ofvan det afkylda området befintliga
lagren med lika lufttryck nedåt, så att de bilda
en skålformig fördjupning, hvilken sträfvar att
fyllas genom frän sidorna i höjden tillflytande
luft. Härigenom stiger lufttrycket öfver det afkylda
området, ty det står nu mera luft däröfver än förut,
och den luft, som står där,- är kall och tung; denna
luft pressas vid jordytan inifrån utåt mot trakter
med lägre tryck, och så är cirkulationen i gång med
sjunkande luft öfver området med den låga temperaturen
och det höga lufttrycket.
I regel finna vi alltså, att vinden vid jordytan
blåser från ett afkyldt till ett uppvärmd! område,
under det alt hvad som närmast bestämmer vindens
riktning, naturligtvis alltid är lufttryckets
fördelning.
* I regel ligga ju observationsorlerna icke pä 111
kilometers afstånd, utan man beräknar pä grund af
deras afstånd och den observerade differensen, huru
stor denna skulle bli pä 111 kilometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
