Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Strömningar i luften och hafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
komposanten och verkar sålunda som en mot söder riktad
kraft; allt, som minskar centrifugalkraflen och därmed
dess mot söder riktade horisontella koinposant,
verkar som en mol norr riktad kraft. En åt öster
riktad gradient drifver luften ät öster d. v. s. ökar
den hastighet, hon redan har såsom följande jorden i
dennas rotation, och därigenom centrifugalkraften. Men
en ökning af centrifugalkraf-ten verkar ju som en mol
söder riktad kraft, eftersom denna växer som kvadraten
på hastigheten: alltså tvingas vinden att afvika
söderut eller ät höger. Kn mot väster blåsande vind
har en mindre hastighet mot öster än stillastående
luft; härigenom minskas centri-fugalkraflen, hvilket
verkar som en mot norr riktad kraft, hvarför vinden
afviker ål norr eller äfven nu åt höger.
När vi nu sett, att vinden på norra halfklotet på
grund af jordens rotation afviker åt höger, vare sig
gradienten är riktad åt norr, söder, öster eller
väster, så är det uppenbart, att hvilken riktning
gradienten än må ha, sä afviker vinden på norra
halfklotet åt höger. Det framgår redan af denna
elementära framställning, att afvikningen är noll
vid ekvatorn, där afståndet från rolationsaxeln ej
ändras genom en liten förflyttning utefter jordytan
och där centrifugalkraften ej har någon horisontell
komposanl, och att den växer med breddgraden liksom
med hastigheten.
Tillämpar man ofvanstående betraktelsesätt på södra
halfklotet, skall man finna, att vinden här kommer
att afvika åt vänster från gradienten, denne må ha
hvilken riktning som helst.
Kn matematisk behandling af frågan bekräftar det nu
sagda, alt afvikningen är oberoende af gradientens
riktning, och att den utom af breddgraden äfven är
beroende af vindens hastighet, så att ju hårdare det
blåser, deslo snedare blir den vinkel, vindriktningen
gör med isobaren, men ända ned till noll kan han
naturligtvis aldrig nedgå - någon koinposant från det
högre till del lägre lufttrycket måste alltid finnas.
Kn tillämpning af del nu sagda blir, all man af
vindens riktning kan göra sig en föreställning om
lufttryckets fördelning. Om man på norra halfklotet
siar så, att man har vinden i ryggen, har man ett
tåg t lufttryck framom sig till vänster och ett högt
lufttryck bakom sig till höger. Befinner man sig
på södra halfklotet, har man det låga lufttrycket
också framför sig, men nn till höger, det höga har
man bakom sig till vänster. Denna lag är känd under
namnet Buys-Ballots lag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
