- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
130

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Strömningar i luften och hafven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppåtstigande luftstörmmar förekomma. I Paris stiger
luften uppåt om dagarne året om, och därför bli
på Eiffeltornets spets sommar-och vinterkurvorna
hvarandra mera lika: minimum inträffar endast några
timmar tidigare om sommaren än om vintern.

Hvad beträffar vindens riktning, så har denna
mångenstädes en utpräglad daglig period, beroende på
lokala förhållanden. Den mest märkbara företeelsen
af denna art är växlingen mellan sjö- och landbris
vid kusterna. När solen på morgonen och fram på
förmiddagen börjar uppvärma landskapet, är det landet
som blir mest uppvärnidt, luften däröfver utvidgar
sig, flyter upptill ut åt hafvet, hvarifrån sval
luft nere vid jordytan drar sig in mot land för att
ersätta den här mot. höjden uppstigande varma luften,
sjöbrisen blåser och når sitt maximum af styrka
vid eller något efter middagen, då den uppstigande
rörelsen öfver land är som kraftigast, för att dö
ut fram på eftermiddagen, när stigningen öfver land
upphör. På natten förlorar landet genom utstrålning
förr sitt värme än vattnet, det är nu öfver vattnet
som luften får en uppåtstigande rörelse, öfver landet
en sjunkande med däraf följande vind från land,
d. v. s. landbris.

På grund af jordens rotation kommer emellertid hvarken
sjö-eller landbrisen länge att blåsa vinkelrätt mot
kusten, utan afviker (se sid. 126) på norra halfklotet
allt mera åt höger, ju längre han blåser och ju större
hastighet han får. Så kommer på vår västkust sjöbrisen
från nordväst, landbrisen frän sydost. Det är att
märka, att den nu påpekade olikheten i lufttrycket
öfver land och haf på grund af olika uppvärmning
och afkylning är så obetydlig, att den knappast
kan påvisas med barometern, hvarför lufttryckets
allmänna fördelning öfver större områden i första hand
bestämmer vindens både riktning och styrka. Är en viss
kraftig vind på grund af andra omständigheter rådande,
kan sjö- och landbrisen icke upphäfva denna, men kan
göra sig märkbar genom ökning eller minskning af hans
styrka. I ekvatorialtrakterna, på vindstillans bälte,
däremot bli sjö- och landbrisarna myckel utpräglade,
och särskildt de förra, som alltid äro de starkaste,
äro af kustbefolkningen mycket efterlängtade för den
svalka de medföra.

Äfven på bergsluttningar är en daglig växling i
vindriktningen vanlig, och det så, att vinden om
dagen blåser uppåt bergen, om natten nedåt.

På sådana platser, där lokala inflytelser af nu
antydd art icke kunna göra sig gällande, såsom på
jämna slätter inuti landet, har man ock konstaterat
en daglig, mycket oväntad och ännu icke till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/popmeteo/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free