Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Strömningar i luften och hafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
/ höjden med en komposanl frän polerna. Inne mot
centrum af dessa jättehvirflar, d. v. s. åt polerna
till, blir det en suyniny uppåt, i de yttre delarne
af dem åter sjunker luften nedåt.
I bältena med det höga trycket har man alltså
nedåtstigande luftströmmar, som i höjden matas från
båda hållen, från ekvatorshållet af antipassaderna
och från polerna af den i polarhvirflarne
härskande XW-vinden på norra och SW-vinden på södra
halfklotet. Utefter marken dela sig de nedåtgående
luftströmmarne också åt båda hållen, åt ekvatorshållet
i passadvindarne, åt polarhållet i vindar, som blåsa
ganska regelmässigt på norra halfklotet från sydväst,
på det södra frän nordväst (se kartorna Pl. III).
Åtminstone pä norra halfklotet synes ej den nu
omtalade jätte-hvirfveln sträcka sig ända upp mot
polartrakterna. Vår vindkarta tyder nämligen på
vindar från nord och nordost utefter jordytan, i
juli i hela Ishafvet norr om både Europa och Asien,
i januari från Spetsbergen ända till nordligaste
Amerika. Förhållandena på dessa höga breddgrader äro
emellertid föga kända.
B. Hafsströmmar.
Varma strömmar,
När vinden ständigt blåser ät samma håll med sådan
regelbundenhet och styrka som passadvindarne göra,
är det naturligt, att han genom friktion skall få
med sig ytvattnet och framkalla en ytström i sin egen
riktning. Sådana ytströmmar från öster till väster,
som man kallar p(txs(iåströinni(ti\ gå också fram
både i Atlantiska, Indiska och Stilla oceanerna,
som inan finner vid studerandet af den karta
öfver hafsströmmarne, FI. IV, som bifogas i bokens
slut. Varma strömmar äro på denna karta tecknade med
rödt, kalla med svart.
Låt oss först betrakta förhållandena i Atlantiska
hafvet, hvilka för oss ha det största intresset. När
södra passadströmmen träffar amerikanska fastlandet,
afviker en del, som kallas Urasilianska strömmen,
söderut utefter Sydamerikas ostkust, en del förenar
sig med norra passadströmmen, gör en rond in i
Mexikanska viken, uppvärmes inne i denna heta bassäng
och strömmar ut genom Floridasundet, hvarifrån dess
hufvudmassa under namn af Golfströmmen, påverkad af
jordrotationen och äfven af de förhärskande vindarne,
strömmar tvärs öfver hela Atlantiska hafvet. Strömmen
delar sig så, att hufvuddelen går mot öster mot
Syd-Europa, där den böjer ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
