- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
146

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VIII. Väderleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

lägre, alltid med den sedvanliga afvikningen åt
höger. Vidare ser man, att ju tätare isobarerna
ligga hvarandra, desto flera streck är det i
fanet på pilarne, d. v. s. ju starkare är vinden,
allt sålunda i öfverensstämmelse med hvad som sagts
angående vindarnes beroende till riktning och styrka
af lufttryckets fördelning.

De synoptiska kartorna åtföljas dels af en tabell
öfver värdet af en del meteorologiska element
kl. 8 f. m. på vissa observationsorter, dels af en
»sammanfattning», dels af »utsikter» för väderleken
under det eller de närmaste dygnen, dels slutligen
sedan en kort tid tillbaka af stormvarning, när
anledning finnes befara, att för sjöfart och fiske
farliga eller hinderliga stormar skola komma att
rasa. Angående stormvarningarne komma vi först i det
följande att yttra oss närmare, men anföra redan nu,
i samband med synoptiska kartorna, ett fullständigt
exempel på den dem åtföljande texten och välja därtill
den 8 januari.

Om man betraktar de synoptiska kartorna hvilka som
helst för några på hvarandra följande dagar, skall man
finna, att en sådan förflyttning i ostlig led, som på
våra som exempel tagna kartor äger rum med minimet,
är regel för alla isobartyper. När vi i det följande
tala om olika delar af en isobartyp, kunna vi därför
tala om den östra delen som den främre, den västra
som den bakre delen. Vi komma att hålla oss endast
till norra halfklotet, men påpeka, att det med litet
eftertanke är lätt att inse, huru förhållandena måste
gestalta sig på södra halfklotet. Man har därvid att
ihågkomma, att luftpartiklarnes banor i ett minimum
bli sådana, som antydes i fig. 43, samt att det är
de nordliga vindarne som komma från varma, de sydliga
som komma från kalla trakter.

Hvad nu beträlfrr de öfver norra Atlantiska hafvet
och Europa framstrykande barometerminima, så är
som sagdt hufvudriktningen ostlig, dock med större
eller mindre dragning än åt norr än åt söder,
ja i undantagsfall finnes icke alls någon ostlig
komponent. Åsikten, att minima med förkärlek skulle
följa vissa hufvudstråkvägar, har vid undersökning
af rikhaltigare material ej visat sig hållbar.

Den hastighet, med hvilken minima förflytta sig,
kan variera från noll, då de alltså äro stationära,
ända upp till 20 och 30 meter i sekunden. I allmänhet
är hastigheten störst, när minima nalkas oss och ännu
befinna sig öfver Atlantiska hafvet eller Nordsjön;
när de komma in öfver land, sakta de farten, på
samma gång som de aftaga i djup. De bruka behöfva
ett eller två dygn för att förflytta sig från England
till Sverige, hvilket motsvarar en hastighet af 6-12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/popmeteo/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free