- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
155

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VIII. Väderleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155 Tornados och tromber.

Utomordentligt häftiga hvirfvelvindar kunna ock
stundom uppkomma öfver mindre områden på land,
tydligen framkallade af lokala förhållanden. I Amerika
kallas de tornados, uppkomma oftast omkring 40:de
breddgraden och ha mycket olika omfattning både med
afseende på sina banors längd (från några få till
flere hundra kilometer) och bredd (något tiotal meter
till några kilometer).

Hvirfvelstormar af lokalt, men föga utredt ursprung
förekomma ej så sällan i Sverige, där man efter det
franska namnet trombes brukar kalla dem tromber. Att
som i vanliga språkbruket ofta sker kalla dem
cykloner är orätt och vilseledande. De synas ha
sitt ursprung uppe i luften, där af någon anledning
hättig hvirfvelrörelse uppkommer, som trattformigt
fortplantar sig nedåt, på samma gång hvirfveln
fortskrider i horisontell led. Når hvirfvelns spets
ända ned till marken, är tromben färdig med alla
sina förstörande verkningar: fällda och bräckta
träd, uppryckta planteringar, aflyftade tak och
kullvräkta hus och fartyg, hvarjämte jord, sand,
lof m. m. yr högt upp i luften. Den yta, med hvilken
tromben samtidigt berör marken, är stundom så liten,
att tromben passerar på bråkdelen af en minut, och
så skarpt begränsad, att man i omedelbara närheten
af hans väg ej haft minsta känning af densamma.

Bland tromber, som äro mera allmänt kända på
grund antingen af sina förstörande verkningar
eller af den noggranna vetenskapliga beskrifning,
för hvilken de blifvit föremål, kunna nämnas de,
som drogo öfver Hallsberg 1875, Strömsberg 1885,
Vimmerby 1890 och Borås 1899, samtliga vid tiden för
största sommarhettan.

Barometermaxima.

En annan vanlig form på isobarerna, där de ock bilda
slutna figurer, är barometermaximet. Här ligger
emellertid, som namnet anger, det högsta lufttrycket
innerst, och följden häraf blir, att luftcirkulationen
kommer att försiggå i motsatt riktning mot i cyklonen,
hvarför barometermaximet också kallas för anticyklon.

Maxima bruka icke vara så starkt utpräglade som
minima, isobarerna ligga längre ifrån hvarandra,
hvaraf följer små gradienter och svaga vindar, hvilket
särskildt är händelsen nära centrum, där lufttrycket
på en ofta mycket stor yta kan vara i det närmaste
konstant. Utsättas som vanligt isobarer endast för
hvar femte millimeter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/popmeteo/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free