- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
162

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VIII. Väderleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

omfattade tillräckligt stor del af jordytan, skulle
man nog linna, att de raka isobarerna äro delar af
slutna kurvor, fastän af så väldig utsträckning, att
de stycken, som falla inom området för den synoptiska
kartan, förefalla som räta linjer.

Härmed ha vi nämnt de viktigaste isobartyperna
ocb funnit, att de alla leda sitt ursprung från
de två hufvudtyperna, om hvilka vi yttrat oss
något utförligare, nämligen barometerminimet och
barometermaximet.

Åskväder. Utbredning och fortplantning.

Innan vi lämna kapitlet om väderleken, återstår att
tala om åskvädren, som, ulan alt hos oss vara hvarken
så talrika eller intensiva som i sydligare länder,
dock såväl genom blixtslagen som ännu mera genom
de i samband med dem stående hagelbyarne äfven hos
oss kunna ha så förstörande verkningar på lif och
egendom, särskildt växande gröda, att de väl förtjäna
vår uppmärksamhet.

Det är i Frankrike man först börjat systematiskt
studera åskvädren, nämligen 1865, och så småningom ha
de flesta länder i Europa följt Frankrikes exempel. I
Sverige upprättades 1871 ett nät af observationsoiier
för studiet af åskvädren, och redan för 20 år sedan
kunde sådana resultat af dessa och i Norge samtidigt
pågående undersökningar framläggas, som icke blott
äro af vikt för oss, utan ha ett allmänt intresse.

För utrönande af åskvädrens utbredning och
fortplantningshastighet antecknar man noggrant
tiden för det först hörda dundret och riktningen,
i hvilken åskvädret synes draga fram, hvarjämte
man naturligtvis anmärker annat af intresse, såsom
varaktigheten, intensiteten, nederbördens inträffande,
beskaffenhet o. s. v. Man räknar det för åskväder,
endast då dundret höres, men antecknar äfven blixtar
utan dunder, de s. k. »kornblixtarne», som man så ofta
ser om aftnarne efter varma sommardagar och som äro
reflexen i luftkretsen af aflägsna blixtar. Under det
att dundret ej gärna kan höras längre än ett par mil,
kunna kornblixtarne synas på mycket långa afstånd. Så
har man sett kornblixtar i Upsala, som härledt sig
från åskväder i Väslervik, ett afstånd af öfver 200
kilometer, hvilket vi anföra utan att vilja påslå,
alt detta alls skulle vara någon öfre gräns för deras
synbarhet. Man har i Bayern sett kornblixtar från
åskväder, som rasat mellan Österrikiska Alperna och
Adriatiska hafvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/popmeteo/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free