Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IX. Väderleksförutsägelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Belleval) från del 14:e. Den senare citerar i sin
ordning äldre astrologer. Redan i forntiden finnas
dylika märken: i bibeln, hos Virgilius, Plinius,
Aristoteles, m. il. Den grekiske skalden Aratos har
omkring 270 f. Kr. i sin Diosenieiu lämnat oss på 400
verser en sammanställning af väderleksmärken, som
an träffas i äldre författares, särskildt Kudoxus"
från Knidos skrifter. Från Grekland kommo de till
araberna och från dem till medeltidens europeiska
astrologer. Men grekernas läromästare voro från början
Ninivehs och Babylons lärda. På alabastertaflor från
ruinerna i dessa trakter hafva ock ett stort antal
af dessa ; märken» anträffats och på sista tiden
tolkats i England och Tyskland. Dessa ; märkens»
ålder går alltså ti era tusen år tillbaka.
De grunder, på hvilka man stödt sina spådomar, ha
varit mångahanda: i äldsta tider tänkte man sig gudars
personliga ingripande, senare, under astrologiens
tid, var det »stjärnorna» som bestämde vädret liksom
så mycket annat här på jorden, och ända in i våra
dagar ha de katolska helgon, hvilkas namn tillhört
vissa dagar i almanackan, spelat en viktig roll vid
väderleksförutsägelserna.
Att sädana grunder ingenting äro att bygga på, inser
väl nu litet hvar, men att manens faser och den af
de till vårt solsystem hörande himmelskropparne
framkallade ebben och floden i atmosfären skola
ha så liten, för att icke säga ingen, inverkan
på väderleken, som vi påstått sid. 14, därom ha
ej alla velat låta öfvertyga sig. Tvärtom har den
äfven hos oss kände, för några få år sedan aflidne
österrikaren Falb vunnit en stor skara anhängare
för sin i uppenbar strid med vetenskapen stående
teori om »kritiska dagars» af högre eller lägre
ordning uppkomst, allt efter som flere eller färre
af himmelskropparne samverka för att framkalla den
endast i hans fantasi så väldiga lufthafsfloden. Den
skola, han bildat, synes ej vilja dö ut med honom,
hvilket är anledningen till, att vi här sysselsätta
oss med honom. Alt Falb kunde få så många att tro
på sig, berodde därpå, att han tog som bevis på sina
spådomars sannfärdighet alla stormar, alla åskväder,
alla ovanligare väderleksfenomen öfver hufvud, hvar
i hela världen de än inträffade, blott de inträffade
någon dag i närheten af en af hans »kritiska dagar»,
men med tystnad förbigick fenomen af samma slag, som
inträffade på andra tider. Och som okritiskt folk
med beundran tecknade sig till minnes de notiser i
tidningarne, som de ansågo bestyrka regeln, men icke
fäste något afseende vid de mångfaldigt talrikare
fall, som inträffade mellan de »kritiska dagarne»,
fick Falb ett stort rykte som en väldig profet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
