Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IX. Väderleksförutsägelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
häivcs, så att det kan i sådant fall hända, att
harometerns fallande har till följd, att vinden
lägger sig.
Ehuru man sedan långt tillhaka haft sin uppmärksamhet
riktad på dessa stignings- och fallområden, har man
på de flesta ställen och äfven i Stockholm ända
till de senaste åren nöjt sig med utläggande på
kartan af isobarer, och man har endast med siffror
angifvit harometervariationerna utan att konstruera
några isallobarer. Man grundar hufvudsakligen sina
förutsägelser på det i det föregående påvisade
faktum, att isohartyperna i allmänhet förflytta sig
från väster till öster och att man sålunda undan för
undan hör få sådan väderlek, som är karakteristisk
för de delar af en isoharlyp, som komma att passera
observationsorten.
Lagarne för väderlekens växlingar äro emellertid så
invecklade och vår kännedom om dem tills vidare så
ofullständig, att det ej kan bli något tal om att
förutsäga kommande väderlek på samma sätt som inan
förutsäger en förmörkelse eller ett annat astronomiskt
fenomen.
Först och främst är det tydligt, att då isohartyperna
förflytta sig från England till våra trakter på
ett eller ett par dygn och man inga uppgifter kan
få om isobarerna, innan de komina in öfver land,
kan man af isobarerna inga slutsatser draga angående
väderleken mera än ett eller allra högst ett par dagar
i förväg. Det har varit till den största fördel för
våderleksförutsägelserna i vårt land, att det gamla
önskemålet alt få dagliga väderlekstelegram från
Färöarne och Island sedan den l januari 1907 kunnat
realiseras. Förut kunde ju ett oväder komma öfver oss
från nordväst, utan att man hade en aning om detsamma,
innan det redan var i Norge, och kom det så på natten,
fick man icke ens därifrån kännedom om detsamma förrän
följande morgon, da det redan kunde vara långt inne
i Sverige.
Om man ock numera kan på ett tämligen tidigt
stadium konstatera tillvaron västerut af en viss
väderlekstyp, så återstår alltid osäkerhet om, hvilken
väg isobartypen kommer att gå, med hvilken hastighet
han kommer att förflytta sig samt om han öfver hufvud
kominer att hålla sig oförändrad eller i hvilken
riktning förändringen kan väntas gå. Som isobartyperna
antingen äro cykloner eller anticykloner eller ock
variationer eller kombinationer af dem, kan det vara
nog att tala om dessa båda typer. Oaktadt all denna
osäkerhet hade meteorologerna redan för tio år sedan
kommit så långt, att förutsägelserna i Tyskland visade
sig slå in i cirka 80 fall af 100; i Nordamerikas
östra stater, där man dels har tillfälle att längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
