Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. X. Sveriges klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige, andra åter det rysk-sibiriska köldområdet
tränges fram västerut och utbreder sig snart sagdt
öfver hela Sverige. Följden häraf blir, att milda
och stränga vintrar omväxla med hvarandra, men huru
stränga de än äro, äro de dock i betraktande af den
höga breddgraden jämförelsevis milda, så att Sverige
har, såsom redan sid. 46 påpekats, om vintern en
synnerligen stor positiv termisk anomali.
Isotermkartor.
Om man ser på våra isotermkartor, Pl. V, faller
det genast i ögonen, att isotermerna i januari ligga
mycket tätt, hvilket innebär, att temperaturskillnaden
mellan landets olika delar är mycket stor. Denna
skillnad uppgår nu till mera än 15 grader. På
julikartan ligga de mycket glesare, temperaturen är
nu mera likformig och skiljer sig endast med tre,
fyra grader i de varmaste och de kallaste delarne
af landet.
Vidare finner man vid första ögonkastet, att
isotermerna ingalunda följa parallellcirklarne, utan
på julikartan snarare ha en nord-sydlig riktning och
på januarikartan ha mycket komplicerade former. Hvad
som jämte breddgraden bestämmer isotermernas förlopp
är ju höjden öfver hafvet samt fördelningen af land
och haf. Den förra af dessa båda omständigheter
är på våra kartor eliminerad, ty temperaturerna
äro reducerade lill hafvets nivå, ett nödvändigt
villkor för att man skall få en riktig föreställning
om temperaturens fördelning. Hafvets inflytande gör
sig kraftigt gällande på båda kartorna, kraftigast
dock på januarikartan. På denna se vi på vår halfö
tvenne köldcentra, det ena i midten, på det bredaste
stället, till hufvudsaklig del liggande inom Norge,
men delvis ock i nordligaste Dalarne, Härjedalen och
angränsande landskap, det andra i halföns nordligaste
del, till större delen utom Sveriges gränser men med
utvikningar, som tränga djupt in i Lappland. Från
dessa köldcentra är temperaturstigningen västerut, mot
Atlantiska hafvet, utomordentligt stark, och vid det
norra köldcentret inlräffar det på norra halfklotet
egendomliga förhållandet, att temperaturen stiger,
och det mycket raskt, i stället för att falla, när
man ger sig af norrut.
Kurvan för noll grader smyger sig tätt efter västra
och södra kusterna och gör en bukt långt in i
Östersjön, kurvorna för -l och -2 grader följa något
så när kusterna och stiga på Östersjön upp till höga
breddgrader, allt tydliga bevis på hafvets mildrande
inverkan på vinterkölden. Hos de närmaste kurvorna
spåras samma ten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
