Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. X. Sveriges klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
graden kan vänta en mindre amplitud, på samma gång
ha ett mera maritimt klimat, medan i de nordligaste
delarne af landet den höga breddgraden och det
mera kontinentala läget samverka till att göra
amplituden stor. Våra kurvor a sidan 38 visa ock,
att så är förhållandet, l Norrbottens län, äfven
vid hafvet, uppgår årliga amplituden till 27 grader
och därutöfver, medan den vid alla kuststationer i
sydligaste Sverige knappast öfverstiger 17 grader.
Detta är allt medeltal: enskilda år kan naturligtvis
amplituden bli större, och vid enstaka tillfallen kan
temperaturen stiga och sjunka till ytterlighetsvärden,
som betydligt skilja sig från månadsmedia. Det
högsta m å n ad s medium man känner från någon ort
i Sverige är +22,4, Karlstad i juli 1901, en i hela
Sverige osedvanligt varm månad. Medeltemperaturen
steg då i Upsala till + 21°,2, fem grader öfver det
normala. Vid Ultuna öfversteg temperaturen denna månad
icke mindre än 15 dagar -f 30 och uppgick en dag till
+ 36,8. Samma månad observerades vid Gustafsvik invid
Kristinehamn en dag +37,o och vid Akerlänna i Upsala
län +38°,6. Dessa äro de tre högsta temperaturer,
som någonsin observerats i Sverige med kontrollerade
termometrar, uppställda på reglements-enligt sätt.
Det läasta mdnadsmediiim, man observerat på någon
svensk station, torde vara -2f)°,i. Vid enstaka
tillfällen sjunker temperaturen i Norrland någon
gäng under -40 , och ett par gånger under 1893 har
man i Karesuando observerat ända till -45°,5. För
jämförelses skull påminnes här om, att den normala
medeltemperaturen under hela januari i Werschojansk
är -öl.
Nattfroster.
Om nattfrosterna i Sverige under vegetationsperioden
har man en mycket ingående kännedom tack vare
talrika, efter en gemensam plan i landets samtliga
Hushållningssällskaps distrikt under åren 1871
-1900 anställda observationer dels af inträffade
frostskador, dels af tiderna såväl för vissa
jordbruksarbetens början och slut som ock för
inträffandet af vissa fenomen inom växtvärlden, som
äro utslagsgifvande för bedömande af växtlighetens
utveckling.
För vegetationen skadliga nattfroster förekomma tyvärr
i hela vårt land. Icke ens de sydligaste landskapen
äro skonade, hvilket beror därpå, att växtligheten
här kommer så tidigt i gång på våren,
Populär Meteorologi,
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
