- Project Runeberg -  Portefeuille, utgifven af författaren till Skildringar ur det inre af dagens historia / Del 3 /
5

(1837-1845) [MARC] With: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid intet expédient finnas kunde; men som jag var
pri-valus och intet minister, alltså refuserade jag ej att par
curiosité bese plåten. Yi reste alltså till bildhuggaren
des Jardins, som hade anlagt hela det verket, hvaresl ett
rundt basrelief blef mig vist, uti hvilket begge
Konun-garne voro representerade stående, med den åtskillnad,
att Högstsal. H. K. Maj:t steg fratn, som ville han
omfatta och med en liten inclination af kroppen likasom
tacka Konungen i Frankrike. Jag lät mig intet märka,
ulan gick straxt ut, sägandes Italienaren, det jag intet
annat hade att svara, än dei jag hade sagt, nemligen: att
med den plåten vore intet att göra, än att slå honom
i hundrade stycken, och att jag for det öfriga intet hade
något project till ett annat basrelief på en slik sujet. Detla
berättade jag också straxt till min svåger, salig Grefve
Lindschöld, men fick till svar: det den malieren vore
så odieuse, att han på den tiden intet understode sig
något derom att nämna för Högstsal. H. K. M., men alt
han in tempore et loco skulle veta det att insinuera.
1-medlertid blef statuen uti platsen upprättad och dess
de-dication med svar solenniter celebrerad; men colonherna
i hörnen, med deras zirath, voro ändå ej färdiga.

»Några månader derefter kom jag åter till tals med
Duc de la Feuillade, då han sade mig, att han alldeles
hade förkastat, efter han mig så mycket choquerade, och
att han hade låtit göra en annan, med hvilken han
trodde jag skulle vara tillfreds; det var hans expressioner.
Jag ställde mig helt okunnig, oansedt jag det väl visste,
lät’ ock sal. Gref Lindschöld veta plåtens reformation;
men efter håns sista bref lydde äfvensom det första,
alltså höll jag betänkligt att mera melera mig dermed.
I-medlertid blef den sednare plåten uppsatt, med den
ändring, som hosgåendc teckning utvisar, utan någon in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portef/3/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free