- Project Runeberg -  Portefeuille, utgifven af författaren till Skildringar ur det inre af dagens historia / Del 3 /
63

(1837-1845) [MARC] With: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mera viashet om deras förlåtelse och den eviga
saligheten. Jag måste tillstå, alt sedan jag var hemkommen i
min kammare, kunde jag icke, oansedt hjertligen
bedröf-vad öfver hans olycka, annat än med glädjetårar tacka
Gud för sin stora nåd, som han bevisade både salig Hr
Grefven och mig.

Om Thorsdagen fann jag honom i samma goda
tillstånd; den dagen tillbragle vi i tjenliga betraktelser om
döden och den eviga saligheten, hvarunder jag till min
egen uppbyggelse fann, huru Guds nådes mått ännn
mera bos bonom tilltog. Emot aftonen kom Fru
Grefvin-nau Sack till benom au taga afsked; dermed var han
ganska nöjd, och i min närvaro åter förklarade: »att han
»lede det hans gerningar värde äro»; då han äfven, om
}ag rätt minnes (åtminstone gjorde han det i enslighet
för mig) hade denna utlåtelsen, när det talades om
lif-vets förlorande: »man gräfvcr en grop åt en annan, men
»faller sjelf i henne; lofvad vare Gud, som fått fatt på
mig!» Min kära bror, detta allt är säkert bevis till salig
Hr Grefvens uppriktiga omvändelse och saliga död. Men
att han, åtminstone i milt omdöme, dödde om Fredagen
såsom en trones hjehe, det flyter utaf det, som jag nu vet
inför lefvande Gud vara honom och mig emellan om
morgonen passeradt. Jag böd till att blifva hos honom den
natten hel oek hållen; men som han det ej ville, utan
sedan vi gjort bön åstundade sofva, lade jag mig på
sängen i vaktmästarens kammare. När han om Fredags
morgonen förnam, att jag var till hands, ville han straxt tala
med mig. Hans tal, hans frimodighet och uppförande
uppväckte så mycken glädje som förundran hos mig
öf-ver Guds Nåd. Herrans högvärdiga nattvard ville han ej
anamma förr, än näst innan han skulle lemna jorden, på
det den sist nattvarden här i tiden skulle vara honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portef/3/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free