- Project Runeberg -  Portefeuille, utgifven af författaren till Skildringar ur det inre af dagens historia / Del 3 /
177

(1837-1845) [MARC] With: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

funnit allt i den mest skamliga oordning hos Konungen,
och huru man der uppförde sig mot honom så, att han
trodde sig vara i Tempeltornet, helst då han erfarit, med
hvilken fräckhet flere bemött en nyss regerande person, och
hade Zibet ej kunnat dölja sitt förakt vid det bemötande,
han sett Konungen lida, isynnerhet af Baron Jakob
Ce-derström, som hvarken vägt ord eller gerningar. Zibet
kunde ej annat tro, än att Hertigen vore för ädelsinnad
att ännu mer öka det smärtande tillstånd, som för öfrigt
vore svårt nog för Konungens person. *)

Hertigen lofvade att förekomma dylikt och gaf
befallning åt General A.dlercreutz att afvisa alla obehöriga
personer ur de rum, der Konungen vistades; hvarpå
Generalen äfven aflägsnade sig, för att sätta detta i
verkställighet. Jag gick med flit i yttre rummet, för att få
tala med honom. Oå han blef mig varse, sade han sig
vilja tala vid mig, trodde mig vara redan bortgången,
men var ganska nöjd att träffa mig. När vi kommit på

*) Ett sådant tillfälle är verkligen en tafla, der den regerande
herren lan se vanskligheten af allting. En för några stunder sedan
nära nog allsmäktig person, nu skymfad af varelser, som mer än
en gång, likt maskar, krupit i stoltet, för att kanske få, om ej
mer, ett nådigt ögonkast: huru mycket måste ej tron på
patriotism hos sådana personer bli tvifvelaktig, helst då ej den
personliga bitterheten lemnas borta vid stunder, när man påstår sig
handla för ett ändamål så heligt som fäderneslandet. Detta
kommer mig att tänka på ordspråket: att alla regenter äro störst, så
länge de lefva eller regera. Den 13 Mars kl. 8 f. m. var Gustaf
Adolf Sveriges allernådigste och visaste Konung, och klockan 11
hade man redan förändrat öfvertygelsen derhän, att Hertig Carl
ej allenast var den allernådigste och visaste .Riksföreståndare, utan
äfven fäderneslandets räddare, fastän riket var omhvärfdt af
fiender, utan skonsamhet, på alla kanter, och Hertigens svärd höll på
att röstas i slidan, sedan det ej Varit draget på vid pass tjugu år
för fäderneslandet.

Portefeuille. 111.

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portef/3/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free