- Project Runeberg -  Portefeuille, utgifven af författaren till Skildringar ur det inre af dagens historia / [Del 5], Belysande det inre af tidernas historia /
83

(1837-1845) [MARC] With: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gud vi ägde en sådan svensk Belling, som kommenderade våra
lätta trupper! Då vet jag visst kavalleriet ej behöfde flankera
som hussarer, men livar och en efter sitt ämne göra tjenst.

Tro säkert, Herr General, att hvad jag nu skrifvit, ehuru
osmakligt, så är det dock sannt. Bestyrkande prof häraf visar
sig dagligen. Mera härom, då jag en gång iar den gracen råka
Herr Generalen: nu vill jag allenast berätta, att jag
olyckligtvis är en Preussisk krigsfånge, på parole i Friedland, tills
vidare marche-route åt Magdeburg, eller Stettin, går här och
haitar med min elaka fot, i hvilken jag i förrgår för tredje
gången måst smaka lancetten att gifva blöden luft. Svullnaden af
pistolslaget, som var så välment, att pistolen sprang af vid
låset, i bufvudet har så vida lagt sig, att jag åter börjar bruka
hatt; men blodslörtningcn infinner sig som oftast, med nog
smärta och tycks hvarje gång bli starkare och starkare. Så
mycket känner jag, att icko bergar jag frukten af min möda
och gjorda tjenstcr många år, och ovisst hvem som bergar
rågen nästa höst på Gudhem. Men stor sak! än en gång
tumlar jag lustigt och duktigt om med Preussarne, så framt jag
kommer lös, och fasar icke hvarken för deras infanteri,
kavalleri eller hussarer; men rider gladeligen i högen, änskönt de
sköto med djeflar i stället för kulor. Emedlertid måste jag
med tålamod afbida mitt öde och får säga: tirez le rideau;

mon röle est fini pour celle Campagne.

%

Nu till annat ämne.

Jag märker, att under det jag med blandad lycka rider
kapp med fienden i fält, får och ger stötar, rider Baron
Conrad Falkenberg hemma förbi alla härute varande Majorer och
stöter dem alla mästerligen, ja så duktigt, alt om ej Hans
Maj:ts nåd och rättvisa hindrar dylika carriérer, bli vi alla, som
härute draga krigets hetta och tunga, alldeles öfverridnaj
nedtrampade och förlorade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portef/5/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free