Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägrade emottaga i utbyte hvilket annat regemente som helst,
då han ej kunde få Östergöthlands, det enda som skulle varit
honom angenämt, begärande som den enda nåd, att Konungen
ville tillåta honom några år resa, för att bese främmande
länder, bilda sig och göra sig nyttig för Konungens och
fäderneslandets tjenst, enligt Prinsens egna uttryck i sin ansökning,
hvartill han gjorde mig den äran en dag, då jag råkade honom
på besök .hos RiksRådinnan Axel Fersen, att visa mig
konceptet, skrifvet med hans egen hand. Deruti försäkrar HKH.
ytterligare Konungen, att han utfästade sig icke begära en
styf-vers tillökning i den förut till hans underhåll anslagna årliga
summan. Kanske också hans sannskyldiga syftemål var, att
under frånvaron söka glömma Fröken Fersens behag, dem han
allt för mycket fruktade. Vare härmed huru som helst, så
vägrade Konungen att taga emot ansökningen i dess ursprungliga
skick, och bad sin broder skrifva om den i mera lakonisk form
och mera ad rem, derest icke HKH. ville göra honom det nöjet,
att låta dessa tankar helt och hållet falla. Prinsen lät honom
veta, att han icke tagit sitt beslut, utan föregånget moget
begrundande och att han ej ämnade afstå derifrån med mindre,
än att Konungen befallde det med maktspråk.
Hertigen lade bort sin uniform, klädde sig i slät blå
kläd-ning, förklarade, att ingenting i verlden låg honom så mycket
om hjertat, som hans åstundade resa i främmande länder, och
for till Tullgarn, sålunda lösryckande sig på en gång från alla
hufvudstadens nöjen, och tillkännagifvaude att hans frånvaro
der komme att bli lång.
Hans afresa tillskyndade Drottningen, hans mor, den
största saknad. Hon hade hela denna tiden visat honom en ömhet,
som nästan gränsade till dyrkan, hvarmed hon förenade en
aldrig lifligare visad vänskap för RiksRådinnan Grefvinnan Fersen*’),
*) Grefvinnan Avel Fersen, född Grcfvinna I)e la Gardic.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
