- Project Runeberg -  Portefeuille, utgifven af författaren till Skildringar ur det inre af dagens historia / [Del 5], Belysande det inre af tidernas historia /
178

(1837-1845) [MARC] With: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de, kunde aldrig få något riktigt öfverbefäl, ehuru han
distingerat sig så mycket som någon annan; ehuru många bataljer
voro vundna endast genom honom, och ehurn han under Jourdan
gjorde nästan allt det dugliga, som gjordes. Innerligen förbittrad
mot Bonaparte, som han förmodligen först lärde känna i
Egypten. Om röfverierna kan man göra sig någorlunda begrepp, då
man vet, att Massena, t. ex. kom ifrån sina Schweitziska och
Italienska campagner med 30 millioner, och var för ingen del
nödlidande förut, utan hade röfvat så mycket han kunnat.
Au-gereau synes nästan öfverträfTa Massena. Bonaparte troddes ha
kommit från Italien med 50 millioner, hvaraf han dock sedan
skall förlorat någon del, och var i det betryck, då han kom
ifrån Egypten, att han måste låna penningar, hvilket han dock
utan svårighet fick, emedan man kände hans förslagenheter och
tillgånger. Tilläfventyrs behöfdes en del till den 18 Brumaire.
Bonaparte är rude, plump, hög och dryg i sina fagoner Chan
har äfvén vist sig otacksam.) Således ej älskad af officerarne
och dem, som kunnat komma honom nära. Deremot Moreau
mycket afhållen; lefver väl och familiert med officerarne; ger
sig alltid air att rådfråga dem, för att väcka deras
eftertanka och tala vid dem vänligen, visa, att han estimerar dem.
Vore han ej ett politiskt ftefe, så kunde han väl göra underliga
saker i närvarande ställning, genom sin armée. For öfrigt är
ej eller han republikan. I Italien sade han: ’ att han vore
indignerad att vara chef der: der hade han cito yens att
kommendera; men vid Rhen hade han Messieurs, med hvilka
han visste han kunde något uträtta. Mycket undransvärd
simplicitet i fasonerna. Signeul komplimenterade honom i Paris
för hans stora segrar: ”Certainement nous avons fait
quelque chose; jugez donc ce que nous aurions du
faire 1 si nous n’aurions pas eu les femmes contre
nous." Han ville säga: att hemmavarande muscadinger fingo
kurtisera friskt, då det deremot voresvårtför hemkommande mi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portef/5/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free