- Project Runeberg -  Ur Onkel Adams portfölj. Efterlemnade skrifter i urval /
48

(1889) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur mitt studentlif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.

»Jaha, blir ditt annat?» ,

»Jag vill hoppas det, när man tänker sig för, så. ..»

»Jaså, blott en fråga, var det en beräkning af dig, att jag blef
din goda vän, att du fick en glad anledning att gräla på mig,
moralisera mig och förarga mig med din förb-e ordentlighet: gentilt
inbundna böcker, alla inklädda i gråa kapprockar, pennan här,
lackstången der, pennknifven så och oblatasken så - o, det är
förtjusande!»

»Men bättre än att hvar gång behöfva leta och knota öfver att
allting kommer bort.»

»Ja, ser du; det är rörelse - det är lif, förstår du, och på
sitt sätt är det trefligt att icke beständigt känna till sin egen
hedervärda person och veta, hvar allting finnes till hands och skaffa sig
granna band på sina böcker och sedan kläda öfver dem, så man
aldrig får se dem - hvarför skola de finnas?»

»Nog, om jag vet att de finnas.»

»Se der egoisten! Nej, Anders, det är icke nog att jag är lycklig
utan att veta, att alla äro lyckliga, allihop, hela massan.»

»Ja, du blir också bortblandad i massan.»

»Ja, hvad ondt deri? Jag är hellre en af dessa tusende droppar,
som utgöra en enda våg, än jag vill vara en enslig träpinne, som
låter bära sig.»

»Och jag skulle vara träpinnen? Mjuka tjenare!»

»Ja, träpinne. Jag stackars droppe följer med de andra och
skiljer mig aldrig godvilligt från de öfriga, och om händelsen kastar
mig upp på stranden, skyndar jag mig genast tillbaka, utan skada,
men träpinnen ligger der och skamfilas mot stenar och sand.»

»Jaha, dina bilder äro lika opraktiska och dunkla som du själf.
Det lönar ej mödan att . . .»

»Ja, deri har du rätt, och ändå, mitt kära praktiska
praktexemplar, underlåter du ej enda dag att försöka ett så rent omöjligt
företag som att göra mig annorlunda eller till en varelse efter din
modell. - Det är samma skilnad mellan mig och dig som mellan
en hästfåle och ett järnvägslokomotiv.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portfolj/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free