Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fingerborgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINGERBOKGEN. 143
hvilken uppgör systemer öfver saker, som han ej känner. C. C. H.
stafvade jag - det är l:o en flicka, ty karlar nyttja ej fingerborgar;
2:o har denna flicka små händer, ty fingerborgen är så liten - att
ha små händer är vackert - flickan är således vacker; 3:o äro två
kyssande dufvor tecknade derpå, det vill säga, att flickan är en dufva
h. e. trogen; 4:o är den rutiga stålbottnen blank af nötning, det
bevisar, att flickan är flitig, och 5:o är fingerborgen af guld, en dylik
nyttjar ej någon syjungfru, utan flickan är rik.
Hvad ville jag önska mig mer än en vacker, trogen, flitig och
rik flicka, och beviset, att en sådan fanns, hade jag i mina händer.
Men hur skulle jag få rätt på henne? Se der en fråga, som plågade
mig mera än hela bokföringen öfver hennes namn, och jag bråkade
dermed i det närmaste likt min fars gamla väggur, som aldrig slutade
att surra och slå, oaktadt visarn var borta. Jag var orolig hela
dagen, och om qvällen, när jag lade mig, satte jag fingerborgen med
de tre magiska bokstäfverna på stolen bredvid mig och företog en
generalfundering. Med de tvänne C:na slog jag mig temligen väl ut,
ty förnamnen äro ej så många; men H:t det var värre, ty
människorna hafva så många besynnerliga tillnamn.
Hela natten dansade det fördömda H:t för mig, och jag
vaknade lika klok, men mera förtretad och omornad, och jag var
uppretad mot mig själf, som var en sådan narr; men H:t var och
förblef en fix idé.
Min förlossningstimma var dock snart slagen; ty jag blef, så
snart jag kastade blicken på en tidning, varse följande annons: »Den
20 dennes borttappades under gåendet på Österlånggatan en
guldfingerborg, märkt med bokstäfverna C. C. H.; den rättsinnige etc.
anmäle sig i huset n:r 3, qvarteret X, ingången åt Regeringsgatan
l trappa upp mot vedergällning.» Der är hon, ropade jag förtjust,
och jag hade knappt rö att vänta till den vanliga visittimman för
att i allsköns prakt gå dit, der den utkorade bodde.
Ändtligen slog den efterlängtade timman, och jag vandrade till
ort och ställe med den dyrbara klenoden invirad i kinesiskt
silkespapper, i västfickan. Jag frågade i en bod, som låg nära invid mitt
förlofvade land, hvad den herrn hette, som bodde på det anvista
stället. »Han heter H-r», svarade bodegaren, »och är brukspatron.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
