Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morbror Svante
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.
vädergifvande, och den sura mjölken består af endast infusionsdjur,
som slingra om hvarandra i en vämjelig massa, då man ser den
genom mikroskopet.» - »Harsteken vore god, om den ej vore späckad
med fläsk.»
Så förgick middagen, och med qvällen blef det ej bättre. Stället
var vida beryktadt för sina stora kräftor.
»Äten I kräftor?»
»Ja, visst!»
»Det var kuriöst; kräftor äro i hög grad hetsiga och komma
blodet i svallning samt innehålla en stor procent kalk. Deraf
uppstår naturligtvis sten; ty sten kallas på latin calculi.»
Om qvällen stod en säng bäddad i ett annat rum, som ej hade
grönt i tapeterna. Allt var då, som det borde; men morbror Svante
hade för sed att hvila sin lätta lekamen på madrass, stoppad med
ny halm, som byttes om hvarannan qväll - hafrehalm som den
mjukaste och snyggaste, emedan hafren innehåller någonting
»tvål-artad t, som öppnar porerna».
Efter en veckas outsägligt svåra studier kunde majorskau
ändtligen gifva morbror Svante en måltid, som han kunde äta, och
inrätta hans rum, så »att det blef beboeligt». I två hela månader
lyckades hon att tillaga »mat utan gift»; men majoren, Marianus och
hela den öfriga familjen tog sig ett »räfrnål» på mellantiderna och
förgiftade sig på ett högst obetänksamt sätt.
»Det är obegripligt, huru du, min bror», sade morbror Svante,
»kunnat och kan lefva på detta sätt! Du är fet och tung och går
- förlåt mig! - som en elefant. Och kusin Mariana är ju en
liten isterrulla, och ändå tro ni, att ni äro friska!»
»Ja, det tyckes så», sade majoren.
»Men den svårighet du har att springa förråder sjuklighet. Se
på mig, huru lätt jag rör mig. Jag känner af ingen tyngd, ty jag
är ej belastad med onaturliga fettbildningar; mitt blod är flytande och
icke som tjära. Obegripligt, huru underligt Gud skapat människan,
som kan hålla ut på det sättet; obegripligt!
Om jag i tio dagar lefde så, skulle jag dö. Det är bevisadt,
att en hund, som endast får smör att äta, dör på tionde dagen, och
om han får endast socker, på tolfte dagen, och så vidare. Och du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
