Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allas gunstling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLAS GUNSTLING. 201
orsaken till den plötsligt uppflammande vänskapen mellan de gamla
flickorna och den unga ängeln. Jo, ser du, det kokade några dagar,
puttrade så der sakta till en början, och alltså eldade du på som en
täflande amerikansk ångbåtskapten på Mississippifloden. Slutet blef,
att i går sprang pannan i luften och hela den skållheta floden
störtade öfver den stackars Maria, som, halfkokad i vredens eld, slutligen
drogs fram som herrskapets enda ’bjärtevän’.»
»Hade ej Maria kommit i olycka, så hade det varit mig en
fröjd.»
»Det var Mathilda von Kantmeijer, som började: ’Vet du, snälla
Theodora, att det är besynnerligt med folk, som riktigt lägga an på
att uttråka en stackars människa, som kommer i deras väg.’
’Det är icke alla, som med snilleblixtar förmå blända den
först-kommpjde’, blef Theodoras svar.
’Vissa naturer hafva någonting kardborrartadt, så att de hänga
sig fast.’
’Och andra naturer något blodigelartadt, fastsugande, så att
hjärteblodet följer med.’
’Snälla flickor’, afbröt Maria ängsligt, för all del’!
’Ja, för all del’, afbröt fröken Mathilda; ’men du skulle sett
den stackars Fredin i går, och hur Theodora hängde öfver honom, så
att de långa korkskrufvarne dinglade i luften, och jag kan ej annat
än skratta, ha, ha, ha - o! det var gudomligt att åse. Hon stod
der som hvita frun, då hon spökar, och den stackars Fredin var
riktigt mörkrädd.’
’Åhnej, han blir inte mörkrädd för spöken; men märker han en
tigerkatta smyga sig frarn i mörkret, om han då blir rädd så - -’
’Tala ut! Är jag tigerkattan?’
’Vill jag visst ej säga; men han känner dig, han vet hvars andas
barn du är: ormen i det skiftande skinnet af en skotsk tygklädning.’
’Och han känner äfven dig; han är åtminstone så pass ornitolog
(eller hvad det heter), att han kan skilja en svala från en höna.’
’Höna - det är således jag?’
’Mjuka tjenarinna, det har jag icke sagt, men han känner dig
bättre^ än han känner mig - och det är verkligen icke svårt.’ .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
