- Project Runeberg -  Ur Onkel Adams portfölj. Efterlemnade skrifter i urval /
243

(1889) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Händelsevis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄNDELSEVIS. 243

jorskan i sitt sinne: »Låt honom komma, han skall bli flat att få
veritabel viidsvinsskinka». Stackars lilla mamma, stackars brudfolk
och slutligen stackars jag, som var fyrtifyra mil från bröllopsgården,
då vildsvinsskinkan serverades!

3. Efter tjugutre år.

Det var på våren omkring tjugutre år efter de händelser jag
tecknat, som jag tillträdde en tjenst i N ...

Jag hade förut utom magasinsförvaltaren och stadens
borgmästare ingen bekant i den lilla trefliga staden med sina många små
trädgårdar, sina hvit- och rödmålade byggnader och sitt präktiga
torg, med stadens stora hotell på ena långsidan och med ett par
husgaflar, hvilka påminde orri Hanseförbundets tider, då tyskarne
packade in sig på den svenska jorden och utgjorde städernas
»borgerskap».

»Det var minsann inte i går vi gingo tillsammans i Lund»,
sade borgmästaren, »du på anatomisalen bland döda tjufvar från.
Malmö fästning och jag hos gubben Holmbergson, som läste
gifter-målsbalken, så att tårarne kommo oss i ögonen. Det var en rund
tid sedan, och, Gudi lof, allt har gått oss väl i hand, så i ett som annat.
Inte är staden stor; men der man har sin bergning, der trifs man,
och det kommer bror bestämdt att göra. Vår societet är inte stor;
men här finnas en hel hop bildade personer, med hvilka du, när du
har tid, kan spela en liten priffe och dricka ett glas punsch bland
goda vänner.» Efter denna inledning började han redogöra för
stadens bildade societet; men afbröts af mig, ty plötsligen flög der ett
namn fram för mitt minne. Med dessa namn och dessa gamla, halft
förgätna minnen är det någonting trolskt. Jag har sett mer än en
konstmakare göra något ditåt. Han låter oss se några kort. som vi
sedan själfva blanda i leken; men han kastar hela denna lek mot
en tafla - och i ett nu springa dessa kort fram bakom ett glas.
Riktigt, de äro de samma vi sett på förut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portfolj/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free