Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vrå bland bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.
lingsholm för sina vänner, bland hvilka demoiselle Crayong var en, i
det hon uppläste och kommenterade följande bref från majorskan
Paulsson på Hälldala:
Snälla rara tant!
Tant kan aldrig tro, hvad jag har brådtom med vår flyttning till
Malmseryd, som ligger omkring tio mil härifrån i en oländig, men
vacker trakt, med stor skogstillgång. Paulsson har nämligen sålt
Hälldala för 125,000 riksdaler till en häradshöfding, och detta sedan
all skog är nedhuggen. Paulsson köpte Hälldala för 52,000 riksdaler,
och affären var således god och uppgjordes med mitt fullkomliga bifall]
men vi komma- att bo alldeles afskilda från verlden, i en liten
byggnad, som förre egaren, en kronofogde, byggt åt sig.
»Den der Paulsson var för sniken att tillåta sin arma hustru
att umgås med sina vänner. Han behöfde icke sälja sitt gudomliga
Hälldala, och om han behållit den egendomen, så hade han tio år
härefter fått 100,000 mera, detta sade mig kammarjunkar
Gyllen-skantz för några dagar sedan.»
Vi flytta således nu åter till en »vrå bland bergen», och jag
kan ej få se min älskade tant hos mig, lika litet som tant Ädelgren
och demoiselle Crayong och demoiselle Knockel. Skada, att jag ej har
någon vy af själfva boningshuset, der Paulsson och jag framlefvat några
och trettio år, nog för hvarandra. Emellertid skall vyen af ruinerna
och den del af iskällaren, som demoiselle Knockel målat, pryda
väggen i mitt lilla förmak på Malmseryd; ty Paulsson påstår, att ett
sådant finnes, fastän litet.
»Ack, att du, arma Ulla, nu skall åter flytta ut i vildmarken»,
sade tant Augusta, »de karlarne skona då aldrig våra känslor eller
lyda vår vilja. De äro skapelsens herrar, det förstås.»
Hvarken Paulsson eller jag tro, att det blir möjligt anlägga
en järnväg i detta bergland; vi bli åter utan kommunikationer och
få tidningar och bref blott två gånger i veckan.
»Det der är skönt! Stackars min lilla bleka Ulla, som inte mer
har något Hälldala att komma till med sin hvita get. Ack, hvad
de järn vägarne äro förträffliga att ha; men hvartill tjena de, då man
ingenstädes har att fara?
Stackars Johannina och hennes barn, som så väl behöfde att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
