- Project Runeberg -  Ur Onkel Adams portfölj. Efterlemnade skrifter i urval /
272

(1889) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höga relationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.

»Mjuka tjenare! Mitt namin är Armadin, kamrer i härvarande

»Mjuka tjenare!»

»Med herr reetor scholses gunstiga tillåtelse flyttar jag öfver, så
att vi kunna samspråka. Herr reetor scholse är främmande här på
orten?»

»Ja.»

»Och känner sekter Eklin?»

»Ja, vi ha varit akademivänner.»

»Ja så - ja så - en ungdomsvän således.»

»Ja.»

»Eklin är en ganska bra och hederlig man - ingen fråssare;
men lyckan har icke gynnat honom. Han har mycket kunskaper.
Lagman Eländer påstår, att han är den skickligaste juristen i hela
länet, men det har inte gått bra för honom. Hans affärer äro ej
riktigt i ordning - han ...»

»Det är beklagligt», sade rektorn bedröfvad, ty det är alltid
hårdt att höra,, att det går illa för ungdomsvänner - äfven om desse
icke varit i ordets vackraste betydelse ungdomsvänner. Då man
skildes vid dem, lefde de som vi i hoppet. Framtiden skulle
uppfylla alla dessa löften, som man själf lagt i hoppets mun. Och nu
var denna lysande framtid förbi - efter sextio år har man ingen
framtid här på jorden. »Och med hans verkliga öfverlägsenhet»,
fortfor rektorn, nära förargad på ödet, »med hans kunskaper, hans
älskvärda sätt att vara, med alla hans många talanger - han är
musikalisk, han ritade bra och dansade förtjusande,, sade rnan; han borde
verkligen - när man ser riktiga dumhufvuden taga sig fram
alldeles präktigt.»

»Jaha, jaha»; sade kamrer Armadin, »det är verkligen
smärtsamt att se så mycken förmåga. Hm - hm, tag hit pepparotskött,
Janne! Pepparrotskött, sa’ jag. Si jag äter på kort här, sedan min
salig hustru gick ifrån mig. Janne tag hit nyrifven pepparrot. Jag
äter alltid pepparrotskött; ty som salig professor Melchior sade: köttet
skapar blodet och pepparroten renar det; således två flugor i en smäll,
som man plär säga. Men, för att återgå till sekter Eklin, så vill
jag i korthet berätta, huru det gått till.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portfolj/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free