Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En herre, som vet allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.
»Delikat tryffelpastej», sade kungl, sektern, som förstod äfven
kokkonstens mysterier, och så beskref han tryffeln, huru den rotas
upp af svin och stufvas af människor; hvilken plats den innehar på
det kulturhistoriska området och huruledes svampar i allmänhet
innehålla qväfve samt äro lika närande som kött. Vidare visade han,
hurusom detta svampätande är en återgång till samma ädla
naturtillstånd, som utmärker kamtschatkadaler och kosacker, som äro ryska
undersåter, och sist insinuerade han, att genom svampätandet skulle
kulturens frö spridas vida i det oändliga Östern. De hade der inga
viner som vi, men de hade flugsvamp, med hvars förtärande de höllo
humöret uppe, ty, slöt kungl, sektern, både vin och flugsvamp fröjda
människans hjärta.
Kungl, sektern beundrades af många. Men konrektorn smuttade
på sin tekopp och mumlade någonting om aliquid in omnibus, nihil
in toto, och tullförvaltaren och Häradshöfdingen ryggade vördnadsfullt
tillbaka för den all vetande kungl, sektern.
Men denne lefver i alla fall ett lyckligt lif. Hans
själffortro-ende är obegränsadt liksom hans förakt för hvad annat beskedligt
folk tror och tänker. Man ser detta i draget kring mungiporna.
Bäst lyckas han dock hos damerna - icke just de yngre, ty dessa
dansa hellre än de filosofera, utan hos de något äldre, der själen och
den andliga lekamen blir skönare i samma mån som den
»förgängliga delen» blir äldre och mera hopkrupen. Den all vetande kungl,
sektern är snart öfver fyrtionde året; det kan ej fela, att han måste
»fästa sig», och i stadens kotterier undras icke öfver om han skall
gifta sig, utan med hvem han skall det. Man uppsätter beständigt
nya på förslaget, fastän mannen i fråga ej ens tänkt på att söka
inträde i det heliga äkta ståndet, men det finnes så många, som just
skulle passa honom, och mer än en ädel själsfrände med chiguon i
nacken har föresatt sig att förljufva hans dagar, bara någon
möjlighet ges.
Han »fäster sig» dock icke, utan går qvar i den historiska
ljusgula västen och den blå halsduken, hvilka plagg allt mindre passa
hans drag.
Småningom kommer han ur sin roll; han följer ej med sin tid;
han blir en representant af en försvunnen bildningsperiod, pratar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
