Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några grunddrag till skandinavismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:58 UK ONKEL ADAMS POETFÖLJ.
2:o). Vilja vi heligt lofva (och heligt hålla) att aldrig, då det
ena folket anfalles, ställa oss i dess fienders leder?
3:o). Vilja vi upphäfva tullgränsen mellan de tre nordiska
rikena och skapa en tullförening, gällande för hela den skandinaviska
norden ?
4:o), Vilja vi skaffa oss lika mått, mål, vigt och mynt?
5:o). Vilja vi ändra vår lagstiftning i likhet med brödrafolkens ?
6:0). Vilja vi organisera våra arméer lika och gifva dem en
likartad utrustning? och
7:o). Vilja vi så inrätta våra läroanstalter, att de som utgå
derifrån erkännas i alla tre rikena?
Det är klart,, att en verklig union icke är tänkbar utan enhet i
alla dessa fall.
Skola vi bevaka våra gränser med tullbetjenter, behöfva vi
förlora på växel vid hvarje penningtransaktion, mäta och väga med
olika mått och äro våra lagar utan samklang - hvad återstår då af
föreningen mellan folken? Intet annat än det vi, utan att ingå i en
union, kunna erhålla, till och med säkrare, genom ett enkelt fördrag
mellan våra regeringar.
Men vilja vi en verklig skandinavisk enhet, så kunna vi
småningom lossa de band, som hindra en dylik förening - och detta
själfvilligt, tvånglöst och när vi anse det möjligt utan att rubba vårt
själf bestånd. Om så vore, hade den skandinaviska idéen, som vid
den första pröfningen befanns vara af alltför svag sammansättning,
blifvit till en sanning.
Vår mäktige granne hånler åt vår tids skandinavism; han domer
rätt; sådan den hittills varit, är den visserligen icke farlig, utan vore
snarare ett godt medel till inblandning, men derför att fröet, som
såddes nu, lades blott på ytan och således ej kunde slå rot, är det
långt ifrån gifvet, att ej ett dylikt frö ligger djupare i nationernas
sinnen - och befinnes rotfast, redan då det nästa gång visar sig i
dagen.
Man har bittert klandrat ultraskandinaverna. Vi göra det icke,
emedan vi inse, att dessa, kännande sin svaghet, måste, om de ville
vänta något resultat, uppträda som de gjort. Det är blott den svage,
som måste tillgripa hvarje medel för att kämpa sig till framgång och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
