Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenske Poeter - 17. Gudmund Göran Adlerbeth - 18. Elias Wilhelm Ruda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något sådant. Att Adlerbeth verkligen vunnit det, och att
han, utan att gälla för ett snille af någon högre
ordning, likväl betraktades som en versifikatör af utmärkt
talang, vittnar att Gustaf III uppdrog åt honom att skrifva den
Opera, bvarmed han ville inviga sin nya theater, och hvartill
Naumann skulle sätta sin förträffliga musik. Han skref
således Cora och Alonzo, om hvilken man måste erkänna,
att hon till språket står öfver alla föregående Svenska
operor, men att bon likväl till lyriken är något för hård och
till planen bar det för en opera bögst oegentliga, att
upplösningen åstadkommes genom en filosofisk afhandling, som
hjelten reciterar inför Konungen, och hvarraed han
öfvertalar icke blott honom, utan jemväl folket och sjelfve pre
sterne att afstå från en barbarisk plägsed, hvilande på
århundradens tro. — Tvenne tragedier af Adlerbeth: Ingiald
Illråda och Kelonid, lida af samma kalla förnuftighet och
sakna helt och hållet denna kraft, denna värma,
hvarförutan intet konststycke och i synnerhet intet sorgespel är
möjligt.
Så mycket större förtjenster om Svenska språket och
derigenom af Svenska poesien äger deremot Adlerbeth
såsom öfversättare af Virgilius, Horatius och Ovidius, i
synnerhet af den förstnämnde. Hans tolkning deraf är icke
allenast den bästa på vårt språk, utan kan fullkomligen
jemföras med de aldra bästa utländska, och han har
derigenom förvärfvat sitt namn en odödlighet, som hans
originalarbeten visserligen icke komma att vinna. De skola
ihågkommas endast såsom tillhörande de Romerske
skaldernes förträfflige öfversättare.
Adlerbeth var född i Jönköpings län den 21 Maj 1751
och dog der på sin födelseort Ramsjöholm den 7
Oktober 1818. Handsekreterare hos Gustaf III, honom
följaktig på han Italienska resa och af honom utnämnd till
Riddare af Nordstjerne-Orden och ledamot i Svenska
Akademien, vågade han likväl sätta sig emot Säkerhet-aktens
införande utan att derigenom förlora Konungens aktning och
förtroende, ett drag, lika mycket hedrande för honom som
för Monarken. Såsom ett bevis att detta hans motstånd
härflöt från hans öfvertygelse, icke från fiendtliga tänkesätt
mot Konungen, drog han sig, efter Gustafs död, ifrån alla
offentliga befattningar, men utnämndes icke desto mindre
af hans son till Kommendör af Nordstjerne-Orden år 1801.
Efter 1809 års revolution inkallades han i Statsrådet, men
hvarifrån han tog afsked år 1815.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
