- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
31

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea Rikes Lutherska Erke-Biskopar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den läras allmäuneliga utspridande, för livars sak han stridt
och verkat, och till de skiften, som öfvergingo
Konungahuset, ty det blef hans lott, att sätta kronan, icke blott på
Erik XIV:s, utan äfven på Johan III:s hufvud, sedan han
sammanvigt deras fader vid de tvänne gemåler, som skänkt
honom desse både söner. Han bär med skäl hederstiteln
af Sveriges Apostel och Evangelist. — Efter honom iölja
fem Erkebiskopar, hvilkas porträtter saknas, men hvilkas
biografier vi likväl ej trott böra felas på listan och dem vi
således här meddela. De voro:

Lauiientius Petri, till skillnad irån sin
föregån-gare kallad Gothus, emedan han var född i Ostergöthland
och Söderköping. Han synes ha varit en man af ett
särdeles behagligt umgängessätt och en smidig karakter,
hvar-före han vann, icke allenast då varande Erkebiskopens
u-Un äfven dess dotters tycke, och gifte sig med henne.
Genom sin svärfaders rekommendation utnämndes han till
Hofpredikaut bos Erik XIV, som lät bonom på sin
bekostnad resa ut till Tyskland; att der fullborda sina studier,

ii vartill det Svenska universitetets beskaffenhet icke gaf
hq-nom fullkomligt tillfälle. Han var en af de få, som efter att
j ha varit Erik XIV:s gunstlingar, äfven blefvo det hos hans
efterträdare. Johan IJI. Skälet dertill är likval icke hvad
i som mest hedrar honom, enligt den gamla
anmärknin-| gen , att en svag eller illasinnad regents gunstlingar stil—
i ’an iiro de, som förtjena samtidens aktning eller
ef-terverldens bifall, Johan faun nemligen deu
inställsam->Ue och medgörlige hofmannen ej obenägen att ingå på
‘^äiis planer och biträda honom vid Katholska lärans
å-terinförande, hvartill början skulle göras geuom deu så
kallade Lithurgien. För att sätta honom i tillfälle att
härtill blifva ett tjenligt verktyg — och Johan var sjelf intet
; aiiuat än verktyget at sin fromma men bigotla gemål —
ut-i låumde han honom, utan något föregånget val, till
Erke-; biskop, sedan han förut låtit honom underskrifva några
Vilkor, hvarigenom han förband sig till det förestående
ver-| ket. Invig uingen skedde med flera Påfliga ceremonier, till
st°r skandal för de närvarande. Erkebiskopen författade
ett företal till den nya messboken, som man af dess band
vanligen kallade Röda Boken, och understödde Konungen,
t Su mycket han vågade, med den nya ritualens införande
i 0ch förföljelse mot dem, som vägrade autaga den. Alla
ren-j ^’*iga och välsinnade gjorde honom häremot föreställningar;
lian erfor mycket obehag under sin embetsutöfning, och
kuude ej för sig sjelf dölja, att han förtjenat det, och man
P»Står således, att sorg och samvetsagg i förtid lade honom
1 grafvÉii ar 1579. Han var då endast 50 år gammal och
kade ej fulla 5 år innehaft sin höga värdighet. Man vet
°‘a hans förvaltning — utom det ofvannämnda lithurgisko

oväsendet — ingenting annat att berätta, än den föga
märkliga reformen, att Prestcrne på hans lid började bruka
hattar i stället för de förut vanliga mössorna eller s. k.
pre-stelufvorna.

Andreas Laurentii BotiinieKsis , son af deu
förtjente Ståthållaren i Nordlanden, Björnram, hade tvänne
likheter med sin föregångare, nemligen att, soin han, vara
mag. åt Erkebiskopen Laurentius Petri och att genom
samma slags tvetydiga förtjenster bana sig väg till det högsta
andliga embete inom fäderneslandet. Deu store Gustaf
Wasa hade det missödet, att just hans älsklingsson arbetade
på öfverändakastandet af lians andas storverk:
reformationen , och hans värdiga biträde dervid, Laurentius Petri,
samma slags olycka med sine både förste mågar och
närmaste efterträdare. Andreas Laurentii 5 först Kjrkoherde i
Gefle , utmärkte sig geuom sitt nit för Lithurgien och
såsom den förste prest, h,vilken vågade offentligen, efter dess
föreskrift, hålla messan på Latin i Stockliom. Till
belöning derför utnämndes han af Konungen till Biskop i
Wexiö. Sedan Erhebiskops-stolen ur’1579 blifvit ledig, stod
den i -4 år obesatt, emedan Konungen icke faun något
tjenligt ämne alt upphöja derpå. Slutligen föll lians val på
Andreas Laurentii, för hvilken hans fullmakt utfärdades den

8 September 15S3. Under de sju och ett halft år han
innehade detta embete, visade han också, att Johan ej
misstagit sig på honom, ty han arbetade både med våld och
öfvertalande på att ullöra hans system. Han afled sjelfva
nyårsdagen 1591. Som ett bevis på den ringa aktning han
åtnjöt af Stiftet, anföres , att man öfver honom icke
uppsatte det vanliga epitaCum, utan vid en pelare i högkoret i
Upsala Domkyrka endast upphängde hans adeliga vapen med
deuna underskrift: Andr. Laur. Arch. Ups.’Bur.

Abraham Andiie.-e Angermannus , den gamle
Laurentii Petri tredje måg och tredje efterträdare, banade
sig likväl väg till sin svärfaders embete genom helt andra
förtjenster, än hans tvänne svågrar och företrädare. Han
var nemligen en af Iithurgiens väldigaste motståndare,
hvar-före han måste utstå mycken förföljelse och nödgades fly
till Tyskland, der han vistades, dels i Hamburg dels i
Ly-beck, sysselsatt med flera theologiska skrifters utgifvande
och understödd af Hertig Carl. Kär denne, efter Konung
Johans död, emottagit riksstyrelsen, återkom ¡Magister
Abraham och bevistade det namnkunniga Upsala möte år 1593,
hvarvid han af det församlade Presterskapet nästan enhälligt
valdes till Erkebiskop. KoiJung Sigismund vägrade likväl
att bekräfta valet, och hans samtycke dertill kunde ej
erhållas förr, än morgonen af haus kröniugsdag, den 19
Februari 1594, då invigningen förrättades på förmiddagen ,
hvarefter den nye Erkebiskopen om eftermiddagen satte kro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free