Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 63. Anders Johan von Höpken - 64. Fredrik Hendrik af Chapman - 65. Filip Julius Bernhard von Platen - 66. Adolf Fredrik Munck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lül dess förste Direktör. Vid Svenska Akademiens stiftelse
blef han dess förste leuamot. Flera utländska lärda
sällskap hade låtit honom samma ära vederfaras. Höpken är
°üekligen en af de renaste och vackraste karakterer
Riks-^agscpoken frambragt, och en man, som skulle prydt och
hedrat andra epoker. Han dog deu 9 Maj 17S9, rörd af
slag midt ibland sina gäster vid middagsbordet. Han har
efterlemuat flera skrifter i politiska ämnen och åtskilliga
akademiska tal.
64.
Fredrik Hesdbik af Chapman,
ödd i Götheborg af Engelska föräldrar den 9 September
l~2l. Fadrens yrke — han var Major vid Svenska
flot-taö-— bestämde äfven sonen till sjöväsendet, men hau valde
’frn theoretiska delen deraf och blef ej blott Sveriges
stör-s^e skeppsbyggmästare, utau äfven en af de störste Europa
frambragt. För att fullkomna sig i sin vetenskap, reste han
till dess hufvudsäle, England, der hans ihärdiga forskningar
*öoi honom väckte misstankan för elaka afsigler och
för-a’dedde hans arrestering. Misstankan lemnade likväl snart
u"n för öfvertygelsen om hans ovanliga skicklighet och han
e,’hjöds träda i Engelsk tjenst, hvilket likväl ej skedde,
emedan Chapinan älskade sitt fädernesland och i framtiden icke
1‘eller fick tillfälle att klaga öfver bristande uppmärksamhet
°cb belöning. Den äldre Ehrensvärd begagnade honom,
e^ler hans återkomst, att utföra sin idé om en
skärgårds-^°Uas inrättning. Efter Ehrensvärds död råkade hans
ska-Msc i förfall och Chapman åsidosattes. Gustaf III
uppnådde likväl några år senare på thronen, och med honom
6,1 gynsam tid för all iörtjenst och alla stora företag. Ar
l?’G byggde Chapman en landstignings-kanonslup, som han
framvisade för Konungen, hvilken sjelf gick ombord derpå,
°cl>, sedan han funnit uppfinningen god, utnämnde han
uppfinnaren till Öfverstelöjtnant och befalde honom bygga
siS eu roddflotla. På den iöljde snart en linieflotta efter
^bapmans modell, som fullbordades på den korta tiden af
7 år, eller från 1781 till 17S8, då tillfälle yppades lör
*’ai>s båda verk att prisa sin mästare. Bada bestodo
piof-’etj och hela Europa skyndade efter hand att tillegna sig
^hapmans snillrika idéer, hvilka senare tider blott i några
">iudre detaljer behöft förbättra. Till den inre
tillfreds-sll’Uelsen en utmärkt man altid skördar af att se sin tanka
,lada i handling, kommo äfven yttre belöningar och
Chap-"lau steg efter hand till Adelsman, vice Amiral och
Kommendör af Wasa-Ordeu med stora Korset,
livarförutanVe-lenskaps-Akademien och flera in- och utländska lärda säll-
skap valde honom till sin ledamot. Hans bild upprestes år
1800 i modellsalen i Carlskrona. Yid 72 års ålder
lemnade han stateus tjenst, men upphörde derföre icke att med
nya rön och arbeten gagna sin vetenskap och afled först den
19 Augusti 1808, i deu höga åldern af nära 87 år, men
ulan att ha käunt ålderdomens vanlige följeslagare:
bräcklighet och aftagande.
65.
Filip Julius Bernhard von Platin,
född på godset Dornhoil på Rügen den 14 Mars 1732, af
en urgammal adelig ätt, ingick redan som gosse i
krigs-Ijenst och bevistade vid 15 ars ålder Preussiska arméens
fälttåg i Böhmen, der hau erhöll flera blessyrer. Efter
krigets slut återgick hau i Svensk tjenst och steg der i
grader ända till Fällmarskalks-värdigheten. Under Finska
kriget förde han befälet näst Konungen och utmärkte sig
såsom en tapper och välsinnad man, men utan att ådagalägga
några högre militäriska talanger. Efter freden vistades han
för det mesta i Pomern och dog derstädes den 23 April
1805. Vid Verälä-fredens förkunnande gaf Gustaf III
honom etl ganska smickrande vitsord om hans «mannamod
och mogna råd» samt den förbindelse, hvari han och arméen
stodo till honom.
66.
Adolf Fredrik Munck.
Denne man, född är 1749, har i den nyare Svenska
historien vunnit en tvetydig ryktbarhet och denna är utau
tvifvel ett af de största misstag man kan förebrå Gustaf III,
ty af alla dem, han hedrade med sin ynnest, visade sig
ingen så föga förtjent deraf som Munck. Han hade, man vet
ej hvarigenom, råkat ådraga sig Konungens uppmärksamhet,
som efter hand upphöjde honom till den ena värdigheten
efter den andra, gjorde honom till Friherre, President i
Kammar-Rätten, Serafimer-Riddare och ledamot i
Regeringen under sina utländska resor, utan alt Munck hvarken
genom sina kunskaper eller förståndsgåfvor pa nagot sätt
rättfärdigade denna utmärkelse, ty med ett groft sätt att
vara och ett våldsamt, despotiskst lvnne, förenade han den
slags ärelystnad, som menniskor af hans själsbeskaflenhet
kunna känna och den fullkomligaste likgiltighet om medlen
till sina ändamål. Ett obevist rykte uppger anledningen
till hans ynnest vara, icke blott hsns brukbarhet som
verktyg för hvad uppdrag soni helst Konungen kunde lemna
honom, utan äfven och i ännu högre grad det val,
hvarmed Drottning Sofia Magdalena hedrade honom, då hon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
