- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
45

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida ... - Carl den XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under vid ilera tillfallen, särdeles i affären vid Neukahlen,
der han kommenderade en del af Elfsborgs Regemente^
fördref Preussarne samt tog en mängd fångar och byte.
Han var då i sjelfva verket endast Kapten, men denna
affär föranledde lians befordran till Major. Efter freden steg
*ian småningom till Ofverste för ett värfvadt regemente,
Kommendant i Götheborg, tillförordnad Landshöfding i
Halland och General-ftlajor. Vid 1778 års riksdag utsågs han
till Landtmarskalk, ett uppdrag, som då icke var särdeles
svårt att bestrida i anseende till den enighet och det goda
förstånd, hvilka i allmänhet rådde emellan regeringen och
Ständerna. Som ett bevis på Konungens belåtenhet med
hans tjenster, upphöjdes han i Grefligt stånd och till
Kommendör af Svärds-Orden med stora Korset. Han afled den
1 Mars 1785 och den Grefliga ätt, han börjat, slutades
äfven med honom.

70.

Johan Franz Pollett,

född i Skenninge, der hans fader var Kyrkoherde, den ’11
Mars 1729, gick vid 1C års ålder i Fransysk tjenst vid
regementet Royal Sueclois sedermera vid Regementet lioyal
deux PonlSj som Hertigen af Zwejbriicken uppsatte och
‘(Vaiblef der till år 1777. Under denna tid bevistade han
r’ranska arméens fälttåg och derunder äfven det bekanta
slaget vid Rossbach. Han återvände sedan till Sverige, i
hvars armé han utnämndes till Ofverste och till
Kommendant i Stralsund, upp>höjdes i adligt stånd och befordrades
’ill General-Löjtnant och Kommendör af Svärds-Orden samt
lörestod någon tid General-Guvernörs-Embetet i Svenska
1‘oniern. Han afled i Stralsund den 26 Febr. 1S02, med
»yktet om att ha varit en liflig, driftig och beslutsam man.

71.

Clas be Fhietzky.

Denne mans enda anspråk på utmärkelse är det namn
medborgare han tillvunnit sig, men detta kan äfven vara
honom nog. Han föddes 1737 och lärer någon liten tid
hafva tjenstgjort vid Landskansliet i Örebro, men hvilken
befattning han snart lemnade för att ägna sig åt
landthus-"sllningen och sina egna angelägenheters vård. Denna
öf-’ergaf han endast vid några tillfällen för att sysselsätta sig
,,]ed de allmännas. Yid slutet af riksdagstiden uppträdde
*‘an såsom en aktad och verksam ledamot af Mösspartiet.
Det är beklagligt, att man skall nödgas räkna äfven en
sådan man som Frietzky till ett af dessa partier, u. .ikas namn

vanpryder vår historia, men sådant var en följd, icke af
hans lynne, utan af lids-förhållanderna, och han skiljer sig
för öfrigt högst väsendtligt från sine medbröder deri, att
han eftersträfvade icke egna fördelar och välde, utan hvad
han ansåg för fäderneslandets nytta. Yid 1786 års riksdag,
då det Aristokratiska partiet trodde tiden gynnande att åter
börja sin seklergamla strid med Konungamakten, var Frietzky
en al dess förnämste kämpar, men icke af samma
bevekel-segrunder som partiet, utan emedan han fann åtskilliga al
Styrelsens åtgärder skadliga för nationen och friheten, hvars
grundsatser han af hela sin själ var tillgifven. Hans
memorial om bränvinsbränningen, hvari han tydligt visade, att
denna var en af folkets, och särdeles landtmannens,
rättigheter, hvilken icke utan orättvisa kundé dem afhändas, väckte
mycket uppseende och var troligen en bland anledningarna
till riksdagens oförmodade slut. Den derpå följande var
likväl i synnerhet deu, vid hvilken Frietzkys talanger och
patriotism skulle lysa i sin fulla glans. Med lika mycket
mod som skicklighet sökte han motarbeta Konung- s
planer på en utvidgad makt, och föreslog, för att viuua
ändamålet, att man borde söka draga ännu ett stånd på Adelns
sida. Härtill erfordrades den icke särdeles betydliga
summan af 7000 Rdr, men hvilken de rike particheferne Fersen
och De Geer nekade att anskaffa, ehuru sådant bordt vara
en småsak för ens den ene af dem. Yid den statskupp,
Gustaf III vid denna riksdag utförde, var Frietzky en af
de arresterade, hvarjenite hans papper förseglades, emedan
man inbillat Konungen, att lian var hufvudman för det
parti, som handlade efter Ryska intriger och besoldades
med Ryska penningar. Ingenting fanns likväl, som på
minsta sätt bekräftade en sådan misstanka, och Frietzky var
för öfrigt en af dem, som hon aldraminst bordt drabba,
emedan han var lika fri från egennytla som från andra
skamliga passioner och lians handlingssätt leddes af de
renaste motiver. Han återfick likväl icke friheten förr, än
efter riksdagens slut. Vid den i Gefle 1792, deltog han
åter i förhandlingarna och var en af Hemliga Utskottets
ledamöter. Han kom härigenom i en närmare beröring
med Konungen, som ej kunde undgå att fatta högaktning
för liohom och derpå gaf honom ett bevis, som lika hedrar
både Gustaf oeh Frietzky. Då Utskottet hade sin sista
sammankomst, förklarade nemligen Konungen, att han nu
först lärt rätt känna och värdera Frietzkys karakter och
statsekonomiska insigter, och derföre utnämnde honom till
Kommendör af Wasa-Orden. Frietzky’ undanbad sig likväl
denna nådebetygelse, försäkrade, det han redan vid 1772
års riksdag gjort ett löfte, att aldrig mottaga någon titel,
dekoration eller pekuniär belöning samt i ett stort sällskap
med en dyr ed bekräftat detta löfte. Någon sade sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free