Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 78. Gustaf Lundberg - 79. Alexander Roslin - 80. Johan Tobias Sergel - 81. Carl Christoffersson Gjörwell - 82. Johan Ludvig Desprez
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* Stockholm år 17S6 uppgifves hafva hunnit en hög ålder.
Han tillhörde den Franska skolan, i hvilken han var bildad,
och för bvilket ändamål han tillbragte ilera år i Paris.
Såsom den förste egentlige pastellmålare i Sverige, gjorde
ban, kanske i synnerhet genom slagets nyhet, mycken lycka
°ch hans porträtter vunno stort bifall, samt föranledde hans
befordrande till Hof-Intendent.
79.
Alexander Roslin.
Född i Malmö år 1720, tillhör han nästan
endast genom sin härkomst, Sverige, emedan hans bildning
och verksamhet för det mesta tillhöra utlandet. Såsom
•edan hunnen till mannaåren, fick han först tillfälle att
besöka konstens hembygd, och reste år 1745 till Tyskland
och derifrån till Italien. Här tillbragte han fem år och
begaf sig år 1752 till Paris, der han genom sin talang så
Utmärkte sig, att lian blef Hofmålare och ledamot af
Akademien. Ar 1774 besökte han Sverige och ehuru han icke
ärnade der qvarstanna, ville Gustaf III likväl gifva en så
utmärkt artist något prof på fäderneslandets aktning,
hvar-fore han prydde honom med sin korrt förut stiftade
Wasa-Orden. Roslin återvände snart till Paris, der han afled år
1793. Svenska Målare-Akademien räknar honom bland
sina ledamöter.
■ ’ V* * ,
80
Joiian Tojiias S’erg’el.’
Enligt planen för dessa biografier, som icke är att länge
uppehålla sig vid de stora, allmänt bekanta, namnen,
hvil-kas ägares lefnad på många andra ställen blifvit tecknad,
a t nöj a vi oss med att nämna, det denne, den Svenska
konstens koloss, ej blott Sveriges utan äfven hela den
moderna tidens störste bildthuggare, föddes i Stockholm d. 5
September 1740 och dog der den 2G Februari 1814 samt
bgger begrafven på Adolf Fredriks kyrkogård.
81.
Carl Ciiristomeusson Gjörwell,
född i Landskrona den 10 Februari 1731, död i
Stockholm d. 2G Augusti 1811. Denne man var väl icke
konstrar och borde således ej egeutligen ha sitt rum bland en
samling konstnärs-porträtter; men dels ha vi förbehållet oss
någon frihet i valet af originaler till dessa bilder, som vi
infört under den gemensamma titeln af «Gustaf III:s Samtida,»
dels är en man af Gjörwells förtjenster ingenting mindre
än främmande för konstnärs-verlden, hvilken han, genom
sin nyttiga verksamhet kanske medelbarligen mera gagnat,
än mången konstnär af yrket. Han är nemligen Sveriges
störste samlare och förste utgifvare af ett kritiskt blad: Dtn
Svenske JtJerkurius, hvilken på sin tid gjorde epok i vår
litteratur-historia. De skrifter i historien, geografien,
allmän lärdom och nyttiga rön, upptäckter och underrättelser
han utgifvit eller hvilkas utgifvande och redigerande han
besörjt, äro mångfalldiga och talrikare än någon annan
Svensk mans. Bildningen och upplysningen stå således hos
honom i den största förbindelse, så mycket mer, som
lyckan emot honom var mer än vanligt oblid och hans
redbara förtjenst saknade nästan all belöning af samtiden. Det
är då så mycket mera skäl att efterverlden hembär honom
den enda gärd, hvaraf hon är mäktig: erkånsla at hans
minne. Efter en utländsk resa, företagen vid icke fullt 20
ars ålder, ingick han vid Kongl. Bibliotheket i Stockholm,
men hade det missödet, att, oaktadt siu flit, sitt noggranna
uppfyllande af sina pligter och de verkliga förtjenster han
hade om bibliothekets ordnande och förkofran, aldrig
erhålla Bibli0thekarie-sj’sslan derstädes, på hvilken han likväl
ägde de rättmätigaste anspråk, ja, alt till och med en
förman, som dertill förbigått honom, ville förneka lionom
boksamlingens begagnande. Han blef aldrig mer, än Amanuens
derstädes, med titel af Bibliothekariej och toritigheten var
hela hans lefnads oskiljaktiga följeslagarinna. Han bar
likväl alla sina motgångar med verkligt filosofiskt lugn,
lycklig genom sin familj, lycklig genom sjelfva sin
sysselsättning: en fortfarande öfversigt af den lärda verldens
verksamhet, och hans anletsdrag buro stämpeln af den fromhet
och frid som uppfyllde hans sjal.
82.
Joiian Ludvig Desprez.
Född i Auxerre i Frankrike, man vet icke med
säkerhet hvilket år, tillhör han denna slamm af ovanliga snillen,
hvaraf Sverige förmått tillegua sig några, och af hvilka
Gustaf III hade både nog lycka att inkalla några till sitt land,
i och förmåga att bibehålla der. Han hitkom år 1784 och
användes egentligen som dekorations-målare vid Stora
Thea-tern, der de minnen, han efterlemnat, äro diamanter i
denna konsts krona, med hvilka ingen tlieater i verlden äger
någonting jemförligt. Det ligger i hans stil någonting
öf-verlägset, stort, hänförande, som nästan väcker häpnad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
