- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
51

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida ... - Carl den XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men till Sverige utnämndes hau till Professor,
Målare-Akademiens Direktör och slutligen Hof-Intendent. Han
öfver-gaf snart historie-måluingen, emedan hau sjelf tyckte sig
icke äga de höga anlag, som han fordrade för denna genre.
Några af hans efterlemnade arheten, och deribland
Altar-taflan i Maria kyrka i Stockholm, synas likväl visa, att hau
haft mindre skäl att öfvergifva liistorie-målningen, än många
som dervid qvarstannat. Karakteristiskt för hans
blygsamhet är, alt ofvannämnda altarlafla endast var provisoriskt
målad och af honom ämnad att utbytas mot en bättre, som
han tänkte måla i Rom, men att Kyrkans Råd fann sig så
belåtet med denna, att det ej ville hafva någon annan.
Masreliez’s egentliga styrka var basreliefen och hans
arbeten i denna stil, i trenne rum af Kongl. paviljougeu på
Haga, ha till och med blifvit satta i bredd med Rofaels
Loger. I teckning och komposition är han af få
öfverträf-fad. Han afled i Stockholm år 1819. — Hans yngre bror,
Jean Baptiste, född i Stockholm ur 1754 och der afliden
år 1801, omfattade fadrens yrke som
ornaments-bildthug-gare och liar först hos oss infört pastellagens användande.

8G.

Nils Rosln von Rosenstein

är namnet på Sveriges störste Läkare under början och
medlet af förra seklet, ett af de yppersta vetenskapen hos
oss har att uppvisa, och af dem hon i något land har att
skryta af. Han föddes den 1 Februari 170C nära
Götlie-borg, der lians fader, Regements-pastorn Rosen, bodde.
Han var i början bestämd att inträda i sin faders stånd,
men visade en oöfverviunerlig böjelse för medicinen,
hvar-till, utom naturlig fallenhet, tvenne anledningar sägas hafva
bidragit. Han skall nemligen, vid 4 års ålder, hafva
insjuknat i pesten och ansetts för död; men när hau som lik låg
upplagd på ett bord, inkom lyckligtvis hans moder, och
märkte några återstående spår af lif hos det älskade barnet,
hvarföre bon ryckte det undan den förestående hastiga
be-gi’afningen, samt derigeuoin undan den verkliga döden.
Tankan på denna händelse, som sedermera ofla berättades för
den tillväxande gossen, väckte hos honom den öfvertygelse,
att många menniskolif skulle kunna råddas genom en större
tillgång på skicklige Läkare. En sådan fauns emedlertid i
hans faders församling. Det var en bonde, som med
mycken framgång botade en mängd sjukdomar. Gossen, som
såg denne ostuderade och olärde mans lyckliga kurer, tyckte
s>g häraf finna, huru mycket mer skulle kunna för
mensk-l’ghetens sak uträttas af en person, som med hans förmåga

till sjelftanka och aktgifvande på naturen, förenade
kunskapens och studiernas ofantliga resurser, men hvilka, utom dessa
ofvannämnda nödvändiga egenskaper, blifva ett dödt
minnesförråd. Hans fader kunde ej motstå sonens ifriga
längtan att få ägna sig åt läkarekonsten, men lians knappa till—
gåugar medgåfvo honom föga mer, än att lemna honom sitt
bifall dertill. Blott en korrt tid förmådde han bestrida
ynglingens vistande vid Lunds Universitet, hvarifrån han år
1724 måste begifva sig till Stockholm att der emottaga en
Informators-befattning. Denna motgång, som han tyckte,
var likväl i sjelfva verket eu redbar lycka, ty han råkade
komma i den utmärkte Arkiatern Ribes hus, hvars son
anförtroddes al hans handledning, medan han sjelf begagnade
fadrens, att utvidga sina insigter i dennes konst.
Äfvenle-des blef l)an bekant med Casten Rönnow (en man,
hvar-om vi framdeles vidare skola tala), hvilken förskaffade
honom en Medecinai-Adjunkts post i Upsala. Ar 1729 fick
han tillfälle att med en ung Grefve Posse företaga en resa
till åtskilliga Tyska städer, fortsatte den sedan till
Frankrike och Holland samt tog i Hardenvik Doktorsgraden.
Återkommen till Sverige år 1731, utnämndes han att
förestå Medecina;-professionen under Arkiater Rudbecks
tjenst-ledighet. Eu Professorsstol blef korrt derefter ledig i Lund,
på hvilkeu Rosén äfven erhöll fullmakt, men Upsala ville
ej förlora honom, och för att undgå en sådan förlust,
föreslog dess Akademiska Konsistorium att han, såsom
förbättring i sin knappa Adjunktslön, måtte få åtnjuta inkomsten
af Ulfva rusthåll, hvilket äfven beviljades.
Naturalhistori-ska professionen tillföll honom år 1740, men hvilken han
till Linné bortbytte mot professionen i den praktiska
medicinen, ett byte, hvarmed både de utmärkte männen och
deras vetenskaper hade skäl att vara tillfredsställda. Ar
1756 ingick hau ett nytt tjenstebyte med sin måg,
Biblio-lliekarien Aurivillius, men flyttade, till följe af en
påkommen sjuklighet, följande året till Stockholm. För sin
tillsyn vid de trenne yngre Kongl. barnens koppympning och
för sina öfriga förtjenster, erhöll Roseu år 1769 af
Ständerna den då för tiden icke obetydliga gåfvan af 100,000
Daler kopparmynt. Flera andra belöningar liade förut
tillfallit honom. Yid Vetenskaps Akademiens stiftelse blef
han en af dess förste ledamöter, hvarförutau han
upphöjdes i Adligt stånd, pryddes med Nordstjcrne-Orden och
utnämndes till Kongl. Lif-Medikus. Han afled i Upsala
den 16 Julii 1773. Efter honom finnas en mängd
skrifter, hvaraf åtskilliga ännu bibehålla ett klassiskt värde t.
ex. hans Underrättelser om barnsjukdomar, hans
Hus-och llts-Apollitkj m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free