Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 114. Torbern Olof Bergman - 115. Peter Forskål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siika hurudana det förbrändas lemniugar blcfvo. Yid
Akademien var lian utomordentligt llitig, stängde ofta in sig i
sill rum en bel vecka och läste IS ;’i 19 timmarå rad, en
•rägeuhet, som likväl i längden icke blcf utan skadligt
iu-flytande pu lians hälsa. Tidigt började han fysikaliska och
kemiska rön, bland annat ett om coccus aqvalicus, livartill
Linné i början icke ville sätta tro, men då lian läst den
derom författade afhandlingeu, skref han derpå: »Jag har
sett det och förvånats». Ar 1758 deltog han i stiftelsen
af det Kosmografiska Sällskapet i Upsala och författade den
fysiska delen af verldsbeskrifningen, som sällskapet företagit
sig att utgifva och hvilken snart väckte deu största
uppmärksamhet både i och utom Sverige samt öfversattes på
Ilera språk. Dä Yalerius tagit afsked från Kemiska
professionen i Upsala år 1767, Lom Bergman väl på förslaget,
men hade dervid en äldre medsökandc, som ville göra sina
anspråk gällande. Kronprinsen, såsom Akademiens Kanzler,
lat infordra tvänne vetenskapsmäns yttrande och desse gåfvo
Bergman det ojemförliga företrädet i anseende till kunskaper
och skicklighet Han erhöll således sysslan och någon
tjen-ligare hade ej dertill kunnat utses. Från Europas alla
länder koinmo studerande till Upsala alt afhöra hans
föreläsningar, hvilka han hade en särdeles lätthet atl göra
intressanta och begripliga. Hans undersökningar öfver ljuset,
öfver artificiella vallens tillverkning, öfver jordarternas
kännedom, öfver biåsrörets bruk, öfver de elektiva
alraklio-li em a o. s. v., förskaffade honom en Europeisk ryktbarhet,
och Könungen i Preussen erbjöd honom ett ledamotskap i
Berlinska Vetenskaps-Akademien med vida fördelaktigare
vilkor, än dem hau hade i Upsala. Bergman aktade väl
icke på den ekonomiska fördelen, men han höll före, att
ett bättre klimat skulle vara tjenligt till lians hälsas
återställande, äfvensom lian längtade atl bli fri från det
oupphörliga mekaniska undervisandet i vetenskapens första grunder,
som hau trodde att äfven en annan kunde bestrida. Han
var derföre sinnad att emottaga anbudet, men Gustaf III
såg det ogerna och ville förekomma det genom en
förhöjning i hans löne-förmåner. B. undanbad sig den, men
begärde i stället alt han måtte fa tjenslledighet efter 30 ar
°ch hans enka, om han eflerlemnadc en sadan, en pension
af 100 Rdr. Detta beviljades icke allenast, utan pensionen
ökades till 150 Rdr, hvarjemte Vetenskaps-Akademien åt
honom anslog en lika summa till experimenter. De 30
•jensteåren uppnådde B. likväl icke, ty han dog vid
Me-diwi den S Juli 1784, endast 49 år gammal. Ilan var en
■hland de förste riddare af Wasa-Orden och, hvad som väl
knapt torde behöfva nämnas, ledamot af en mängd
Akademier och lärda samfund.
Peteb F o 11 sk al
är ell af de namn, som gjort fäderneslandet heder och
om hvilket man måste beklaga, att dess ägare bortrycktes
nästan från början af sin bana, ty han slutade sitt lif i en
ålder, då menuiskan egentligen först kan sägas begynna att
leiva för andra och för verlden. Han var född år 1736 i
Upland, der hans fader då var kyrkoherde, innan hau
flyttades till kyrkoherdebeställningen i Finska, och derifrån till
Maria, församling i Stockholm. Den unge Peter studerade
liatural-historien och filosofien, hvilka båda vetenskaper voro
bestämda alt, bvardera pa sitt slå it, göra honom
namnkunnig. En akademisk afhaudling, hvari hau yrkade de för
den liden ovanliga sattserna om allmän politisk frihet,
tryckfrihet, näringsfrihet och privilegiers upphörande, men hvars
tryckning Akademiska Konsistorium förbjöd, förmådde
honom att deröfvcr besvära sig hos Kansli-Kollegium. Den
Latinska besvärsskriften ansågs skrifven i så djerfva ordalag,
att Kollegium återsände den till förfallaren. F. öfversatte
och tryckte den likväl, hvilket ådrog både honom och
censorn, som medgilvit tryckningen, obehagligheter. Denna
förföljelse visade honom tydligt, alt han, åtminstone för
närvarande, icke i Fäderneslandet hade att vänta någon lycka
och befordran. Han antog således med nöje det anbud
som gjordes honom från Danska Begeringen, all åtfölja den
lä 1 da expedition, som på dess bekostnad skulle afgå till
Orienten, att der samla åtskilliga kunskaper, tjenliga till
vägledning vid en förbättrad bibel-öfversattning. Under en
resa i Tyskland hade nemligen Forskål gjort bekantskap
med åtskillige dervarande lärde och af den namnkunnige
Michaelis blifvit rekommenderad, att sluta sig till nämnda
sällskap. Med denna rekommendation förenade Linné silt
förord, och ehuru åtskilliga hinder lades för honom i
vägen — bland andra förhölls hans pass i flera månader a i
Statssekreteraren — kunde han likväl om sommaren 1760
begifva sig till Danmark. Resan anträddes i Februari 1761
om bord på ett Danskt örlogsskepp, Grönland. Sällskapet
besökte några Grekiska öar, Constantinopel och derifrån’
Egypten samt Arabien. Forskål slöt sig i synnerhet till
Kiebuhr, en dansk Fortifikations-officer, sedermera ryktbar
genom sin beskrifniug öfver resan, och hvilken samlat och
utgifvit hans efterlemnade anteckningar. Klimatet, det trägna
arbetet och ännu mera förtrytelsen öfver infödingarnas
snålhet och okunnighet, som ofta ådrogo de resande
olägenheter och inskränkningar, hvilka hans ömtåliga sinne ej kunde
fördraga, verkade ofördelaktigt pa lians hälsa och han
insjuknade i Tais i Arabien. Han måste likväl fortsätta
vägen, ehuru, till följe af sin svaghet, fastbunden vid kamel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
