- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
80

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida ... - Carl den XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— so —

Pastor i dess församling, der lian likväl icke, som en blott
25-årig man och nyss prestvigd, "annu kunde blifva
Kyrkoherde. I dess ställe utnämndes han till Pastor vid
Svenska församlingen i London. Denna hade ingen annan
kyrka än ett hyrdt Presbyterianskt kapell, en omständighet,
som Serenius ansäg Svenska iolket ovärdig. Hau beslöt
derför att skaffa henne en egeu kyrka. Reste för sädant
ändamål hem till Sverige och, för att gifva kredit Tit sitt
förslag, utgaf han en afhaudling i Ekonomien, på hvilken
uppmärksamheten dii var i hög grad riktad. Denna
af-handling kallades: Engclsl;c Åkermannen och Fåraherden
och gaf sin författare mycket anseende. Detta begagnade
hau ej till egen vinning, utau till sin församlings,
utverkade tillåtelsen att kringsända en stambok, bar den omkring
till alla förmögna och betydande personer, ej blott i
Stockholm, utan äfven i Kiel, Lybeck, Hamburg, Amsterdam
och Haa", och kunde sålunda aterväudu till London med

O’

en summa, tillräcklig för ändamålet. Hau företog genast
arbetet och hade den glädjen att år 172S tu inviga sin
nva kyrka. Hans bekantskap med Engelske Biskopen
Gib-son gaf honom anledning alt författa åtskilliga skrifter och
deribland ett Engelskt och Svenskt Lexikon. Ar 1735
ut-nämdes han till Kyrkoherde i Nyköping, der han ådagalade
samma drift, och dess första omsorg blef att förskaffa
församlingen hvad den saknade: ett fattighus, äfvensom han
log mycken om«oig om stadens trivialskola. Ar 17C3 blef
han Biskop i Strcngnäs och fick korrt derefter förslag till
Krkebiskop, men var blygsam 110g att undanbedja sig
denna värdighet. Han gagnade emedlertid betydligt på deu
plats han innehade, förskaffade ioke blott Lektorerne vid
Gymnasium förbättrade löner, utan inrättade äfven
derstädes en medicinsk och natural-historisk lektion, reparerade
kyrkan och biskopshuset samt blef egentliga anledningen
till Bibelkommissionens stiftelse, hvarvid kostnaderna, enligt
hans förslag, skulle bestridas af kyrkornas behållna
tillgångar. Han har äfven författat flera statistiska skrifter, lian
afled den 4 September 177G.

154.

Macnus Leiineerg.

Denne utmärkte prosaist, om hvilken man, icke utan
skäl, sade, att med honom löddes Svenska vältaligheten
fullvuxen, var född i Kalmar Lan och Stora Wi den 22
Maj 1758. Hans fader var Hofrätts-Kommissarie. Efter
genomgångna studier, kom han år 1785 till Stockholm, der
han började sin bana med den anspråkslösa befattningen af
Komministers-Adjunkt vid Storkyrkan, en plats, der hau

likväl icke länge skulle qvarstanna. Hans Äreminne öfi’e(
Birger Jarl, som Svenska Akademien belönade med sitt
stora pris, under andra året af sin tillvaro, väckte allmän
beundran, en enhällig förtjusning, och då dess författare
följande året i det likaledes belönta Äreminnet öfver Gyl’
lenhjelm, om möjligt, öfverträflade det förra, hade hans lit’
terära anseende vunnit siu höjd, och det var för att
beteckna det nian på honom använde deu ofvanniimnda
frasen-Hans verldsliga lycka blef den omedelbara följden af hau*
vittra utmärkelse. Han utnämndes genast till Konungen-’
Bof-Predikant, följande året till Kyrkoherde i KungsholmC11
i Stockholm, hvarvid Sånga och Skå tillädes honom såsoi"
prebendc, och Svenska Akademien skyndade att upptag’
honom bland sine ledamöter efter Grefve Hermansson. Ef’
ter Gustaf lll:s död utnämnde Erikedrottningen honom til*
sin Ofver-Hof-Predikant år 1792, och åtta år senare erhöl>
han samma förtroende af dess sou, Kouuugen, saint flytta’
des till Kyrkoherdebeställningen i Jakobs och Johannis föf
samlingar. Ar 1S05 blef han Biskop i Linköping och af’
led der den 9 December ISOS, endast 50 år gamm#’*
Lehnbcrg var sin tids störste vältalare och ypperste pred1’
kant. Man har i senare tider sökt fördunkla hans nan1’1
genom tillvitelser för Akademisk (lärd, tillskrufvade fraser’
sökta prydnader, svulst, brist på sannt Kristligt sinne o. s.
Något litet af dessa tillvitelser är sannt, det mesta öfvC’
drifvet. Hvad som hos Lehnberg var fel, tillhörde
formen för hans litterära arbeten, dessa äreminnen, so"’
man med skäl fördömt, dels tidens smak, som älskade kn’(-’
dor och blomster; men om man fråndrager dessa bristC’
som äro tidens, återstår likväl nog myckel, som är Lehn’
bergs, skönt, innerligt, högtidligt, rörande och intagan«*,!
hvilket i alla tider skall bibehålla sitt värde, och man skulM
finna sig ganska belåten om de, som så bittert tadlat Leln1’
berg, ägt ens fjerdedelen af hans anda och tankeförmpo1
eller af hans makt öfver uttrycket.

t.

155.

Lars Benzelstjerna.

föddes den 13 April 1719 i Norrbärkes församling i Fa^11
Län. Hans fader var titulerade Landshöfdingen och Bei’é"’
Rådet Benzelstjerna. E11 sorgfällig uppfostran och goda a"
lag satte honom i stånd att sa raskt fullfölja sina studi1’1
att han vid 19 års ålder log Magistergraden, blef Proies5^
i Grekiska språken vid Upsala Akademi och år 1759
skop i Westerås, ett embete, som han oafbrutel förval1*’1
i den sällsynt långvariga följden af 40 år, till sin död ^

IS Februari 1800. Han var en af Gustaf IV Adolfs fad^’11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free