- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
87

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida ... - Carl den XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-Mogsilottan, nien hvarifrån han sex år senare flyttades till
deu så kallade Arnieens flotta, livars stora vigt lör
Sveriges försvar Gustaf III insåg och hvilken hau derföre gjorde
att upphöja till ett i hvarje hänseende godt vapen,
för-Sedt med de skickligaste Officerare. Det tillfälle, som
kri-med Ryssland öppnade alt pröfva detta vapens
använd-Whet, bevisade äfven, att hans bemödanden ej varit
frukt-losa, då det blef Skärgårdsflottans ärofulla lott att rädda
^’enska hären och marinen från den brydsamma
belägenhet, hvari båda befunno sig i början af Juli 1790, alt
vin-t!a den största sjöseger Sveuska Krigshistorien vet att
om-tsla och en af de betydligaste, som någonsin vunnits, samt
derigenom grundlägga lreden. Stedingk hade redan iöre
detta krigs början ådagalagt på en gång sina militära
insig-tci’ och sin uppfattning af frihetens ide, då hau, jemle flere
a,1dre Svenskar, ingick i Fransysk tjenst för att deltaga i
^ord-Amerikas sjelfständighetskrig. Den tapperhet och de
1,lsigter, han dervid ådagalade, belönades med Pour les
’”erites-orden. Korrt derefter hade han likväl det ännu
dyrbarare tillfället att i sitt fäderneslands tjenst använda
S|,i vunna erfarenhet och under kriget med Ryssland
bevisade han som Skeppschef de flesta derunder förefallua
s|Ödrabbningar och erhöll, såsom prof af Konuugens akt-

1.1 ug för hans fortjenster, en hcdersvärja. Efter denna tid
**“ hans tjenstgöring helt och hållet civil. Han
befordrades efter hand till Chef för Arméens flottas eskader i Abo,
Sedau för den i Stockholm, till Chef för Förvaltningen af

loärenderna, till alla Amirals-graderna, ända till
Geueral-^"’■ral, upphöjdes i Friherrligt stånd och pryddes med
®v«rds-Ordens Stora Kors samt denna Ordens
Kommeudörs-’•’rdighet. Stedingk var lika känd för sitt redbara,
flärd-^ väsende, och sin öppna, ärliga karakter, som för sitt
$ada lynne. Han afled den 13 Augusti 1823.

173.

Henrik af Tholle,

^liddes den 24 November 1730. Dess fader var
Conlre-^’«iralen af Trolle, tillhörande den urgamla Trolleätten, som
°rdoin spelte en vigtig role i Svenska Historien. Rcdau
en tioårig gosse ingick llenrik i tjenst vid Amiralitetet,
för att göra sig skicklig dertill, trädde han år 1745 i
^kes tjenst, hvari han förblef till år 1753, h varunder

1.1.1 bevistade flera sjöbataljer och äfven en tid var fangen
Amerika. Återkommen till fäderneslandet sistn. år
befor-"ules han efter hand genom de lägre graderua till
Kapten-®j’nant, bevistade Pommerska kriget, förordnades till Adju-

lailt hos Generalbefälhafvaren, Grefve Fersen, och deltog i

de flesta från 1759 till krigets slut förefallna träffningar.
Efter fredsslutet företog han vidsträckta utländska resor,
hvarvid han i synnerhet besåg fästningar och sjö
etablisse-menter. Han hade utmärkt sig lika mycket genom
tapper-liet som insigter och sålunda gjort sig förtjent af
befordringar; dessa uteblefvo ej heller och han hade icke skäl
att klaga öfver lyckans tröghet. Lika begaguad, både till
sjös och lands, utnämndes han än till Öfverste för Flottan,
än till Chef för Nylands Infanteri-regemente, hvilken
sistnämnda befattning han likväl sedermera afsade sig, än till
General-Major, än till General-Amiral och Kommendör med
Stora Korset af Svärds-Orden. Döden öfverraskade honom
den 12 Mars 17S4 i eu ålder af endast 53 år.

174.

Jakob von Eggers.

Denne mans lif skulle kunna kallas: äfvenlyrarens,
om man icke vant sig att vid detta namn fästa en mindre
hedrande betydelse, nära beslägtad med vinglareus och
in-dustri-riddarens, hvaremot Eggers’s icke erbjuder något
annat, än hedrande och aktningsvärda drag, men en ständig
omväxling af öden och vistelseorter. Denna växling
började redan med hans aldratidigaste lefuadsdagar. Hans
fader, bagare i Dorpat, hade, före sonens födelse,
omkommit vid stadens belägring. Född efter fadrens död, den
14 December 1704, blef hau, vid stadens eröfring af
Rys-sarne, endast 4 år gammal, med sin moder förd i Rysk
fångenskap till Archangel, hvarest hon gifte sig med eu
fången svensk officer, eu Baron Sparre. Genom detta
äktenskap och sonens umgänge med andre Svenske officerare,
inhämtade han icke blott Svenska språket, utan grundläde
äfven sin humanistiska och vetenskapliga undervisning,
hvar-jemte han tillika lärde sig Ryskan, så att han en tid var
anställd vid Ryska kanseliet i Wologda. Då krigsfångarne
efter fredsslutet utväxlades, följde lian sin stjufiader till
Stockholm och inträdde här år 1723 som frivillig vid
For-tifikationskorpsen, gick en korrt tid i Fransysk tjenst, snart
åter tillbaka i den Svenska och år 1734 i Konung
Sta-nislai’, vid dennes misslyckade försök att återtaga Pålska
Kronan. Återkommen till Sverige blef han der Löjtnant
vid Fortifikationen och sedan af Konung Fredrik anställd
som Kapten vid Hessiska Artilleriet, men gick sedan som
Major i Sachsisk tjenst, bevistade Sachsiska armeens
fälttåg i Bölimen, men hemkallades till Sverige år 1742 för
att deltaga i Finska kriget. Här syntes han likväl med flit
hafva afhållit sig från någon egentlig inblandning i
krigsföretagen, emedan hans öfvade blick genast insåg det okloka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free