Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 185. Carl Sparre - 186. Samuel af Ugglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liva verk, stiftandet af nya eller förbättrandei af bestående
inrättningar utmärkte denna förvaltning, hvars särskildta
detaljer det skulle bli för vidlyftigt att uppräkna. Kanske får
inan tillskrifva honom och lians styrelse eu icke ringa
andel i den, nära till eulhusiasni gränsande kärlek, Stockholms
innevånare allid ägnade Gustaf III, och hvilken icke litet
bidrog till utförandet af lians stora politiska planer. Eu
prof på denna tillgifvenliet, som till en del höll motviglen
mol det bal och den fientlighet, han rönte af det stånd hau
ansåg som en nödvändig beståndsdel 1 cn monarki, yttrade
sig mindre genom beslutet att uppföra Konungens ärestod,
än genom bestridandet af vaktgöringen under kriget, en
icke ringa börda, som borgerskapel med ståndaktighet bar
i trenne år. Visserligen tillhörde förljensten af denna
förvaltning omedelbarligen Friherre Sparre, men det är också
e-n obestridlig förtjenst, att utse män för platsen, en gåfva
som Gustaf 111, lik andra politiska snillen, i hög grad ägde.
Stockholms liorgerskaps erkänsla yttrade sig äfven på iler—
faldiga sätt, och serskildt genom beslutet att pa börsen,
lians skapelse, uppsätta lians byst, bildad af Sergels hand.
Och likväl var Ofver-Ståthållare-Enibetet i Stockholm,
ensamt som det syntes, tillräckligt att upptaga en mans tid,
ej det enda vä rf, som anförtroddes honom. Han hade
knapl haft det i 2 år, förrän han inkallades i Riksrådet,
och utomdess uppdrogos åt honom äfven andra befattningar
såsom den af Abo x\.kademies Kansler, Ordförandeskapet i
en Kommité till ordnande af rikets försvarsverk o. s. v.
Alla dessa mångfaldiga uppdrag voro ej toma tilliar åt fa—
längan, såsom de stundom blifvit i senare tider, utan
verkliga sysselsättningar, t\T Sparre var, hvarhelst han visade
sig, själen och förnämsta drifbjulet i det företag, som skulle
befordras. E11 liten hvila, om den så kan kallas, erhöll
lian då Konungen utsag honom au vara sig följaktig pä
resan till Italien. Sa mycket arbete, så mycken
kropps-och själsansträngning liiedtogo likväl hans krafter, och han
alled den 28 Juni 1791 i en alder af G7 år, hvilken
likväl, till följe af hans goda kroppskonstitution och
förståndiga lefnadssätt, med mindre arbete, hordt kunna bli vida
högre. Vetenskaps- och Målare-Akademierna valde honom
till sin ledamot, och Monarkens yuuest bevittnades genom
hans prvdande med de tlesta och förnämsta al rikets ordnar.
1SG.
Samue 1, af Ugglas
föddes den 3 Maj 1750 i ileJemora, der fadren var
Kyrkoherden Doktor Uggla. Sonen ingick i Kansliet och Svea
Hof-Rält, der hans drift och skicklighet så tidigt utmärkte
honom, att han vid endast 21 års ålder förordnades att
föra protokollet i Nedra Justitia:-Revissionen. Dessa
egenskaper rättfärdigade och påskyndade hans fortkomst på
lyckans bana, hvilken han äfven hade en fast föresats att
beträda. Deu värma, hvarined han omfattade Gustaf III:s
statshvälfuing, gjorde honom bemärkt af monarken, hvilken
han, första revolutionsdagen, förtroligt klappade pa axeln
och lyckönskade till det påbörjade företaget. Detta nit
belönades, elter väl genomfördt värf, ined adelskap och en
Sekreterareplats i Lag-Kommissionen, hvarpå sedan följde
(lera andra befordringar, och slutligen år 178S till
Lauds-höiding i Stockholms Län. Gustafs nåd och förtroende för
Ugglas läckte icke blott under hela dess lefnad, utan, hvad
som var sällsyntare, fortsattes äfven af
Förmyndare-regeringen, som åt houom uppdrog fleia värf. Gustaf Adolf, som
i allmänhet gynnade alla dem lians fader utmärkt, röjde i
synnerhet dessa tänkesätt för Ugglas, som han
öfverhopa-de med förtroenden och nådebevis. Han icke blott tilldelte
honom det Frihei reskap, hvartill Gustaf utsett honom, och
hvartill Konungeu sjelf föreslagit hans vapen, utan gjorde
honom äfven 3 år senare, 1799, till Grefve, uppdrog
honom vid flera tillfällen förvaltningen af
Öfver-Ståthållare-Embetet i Stockholm, hvilket lian nedlade vid foten af
obelisken den dag densamma af Konungen invigdes, och
hvars utförande han ombesörjt, utan upphöjde honom
äfven sedermera till President i Kam mar-Kollegium, ledamot
af sin konselj och af den tillförordnade Regeringen under
hans frånvaro, prydde honom med Serafimer-Orden,
för-länte honom Excellens-titelu o. s. v. Med Gustaf Adolfs
.stjerna nedgick äfven denne hans gunstlings. Ugglas hade
— det är svårt att utreda med huru mycket skäl —
ådragit sig en tämmeligen allmän ovilja. Man beskyllde honom
lör egennytta, för att ha tillstyrkt flera af regeringens
åtgärder, som mäst ogillades, och den beryktade Grevesmöhlens
anfall emot honom, efter revolutionen, fick elt gensvar i denna
opinion. Vid det våld, som begicks mot Grefve Fersen
den 20 Juni 1810, skulle Ugglas kunnat äfven falla ett
offer för folkhopens förbittring, om han råkat i dess händer,
men hau räddade sig undan det genom en resa till
provinserna. Länge öfverlefde han likväl icke denna motgång,
ty hau afled den G April 1S12. Verksamhet,
orduings-s nne och drift kunna emedlertid icke bestridas honom, och
att han måste till sine medborgares och underordnades
tillfredsställelse hafva förvaltat flera af de mångfaldiga uppdrag,
honom varit anförtrodda, synes af de medaljer, som
atskil-lige af desse låtit prägla öfver honom, t. ex. nagre af
Stockholms Läns innevånare, Stockholms Magistrat och
Femtio Äldste och delägarena i Strömsholms Slussverksbolag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
