- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
96

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida ... - Carl den XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hedersbetygelser, som man väl icke, utan orättvisa, kan
tillskrifva endust beställsamheten ocb Lycksökeriet.

187.

C a kl Fredrik Scheffer,

son af Presidenten i Svea Hof-Rätt, Friherre ScbeiFer,
föddes i Nyköping den 28 Mins 1715. Redan vid 16 års
ålder inträdde llnu i Kongl. Kansliet, der liun, efter blott
ett urs tjeustgöring, fick det, för en 17-årig yngling
ovanliga, förtroende, att föra protokollet i Rådkammaren. Kont
derefter ’företog lian en utländsk resa till Tyskland,
Frankrike, England och Holland, särdeles för alt studera
stals-rätlsläraia och diplomatikén, livaråt han ville ägna sig;
åtföljde, eiter hemkomsten, Grefve Tessin på dess
utomordentliga beskickning till Frankrike ocb, när det olyckliga
kriget med Ryssland skulle slutas genom en ofördelaktig
fred, hade lian det obehagliga uppdraget, att vara en af
underhandlarena. Ar 1745 utnämndes han, ehuru blott 30
är gammal, till Sändebud vid Franska hofvet. Elt bevis
på tidernas förändring i anseende till embelens vigt och
betydenhet är, att Seheller först år 1748 erhöll fullmakt
som lvanslie-Råd, hvilken plats då ansågs som en befordran
för den, som i tre år varit Minister i Paris. Ar 1751
inkallades lian i Rådet och återvände nu hem. Då Hattarna
störtades och Mössorna blefvo de enväldigt rådande,
skilj-des Tessin från sin befattning som Kronprinsens Guvernör
ocb denna uppdrogs i stället ät Friherre Seheller. Att han,
som emot den höge elevens och hans föräldrars vilja snart
sagdt påtvangs dem, likväl kunde förvalta sitt kinkiga
uppdrag, lika mycket till deras som Ständernas tillfredsställelse,
vittnar fördelaktigt, ej blott om lians förstånd och jemna
sinnelag, utan äfven om denna karakterens renhet och
upphöjning, som bjuder en aktning, hvilken äfven den finaste
klokhet ej i längden kan bibehålla, om den icke
understödes af andra egenskaper. Prof på denna aktning erhöll
han, då han, vid sitt embetes nedläggande, år 1762, vid
hvilken tid den 16-årige Prinsens uppfostran ansågs
fulländad, af Ständerna tilläts behålla Guvernörslönen för sin
öfriga lilstid ocb 1766, då han vid Kronprinsens
förmäl-ning af dess fader upphöjdes i Grefligt stånd. Emedlertid
undgick Scheffer icke det, på denna tiden för alla statsmän
och offentliga personer vanliga, ödet, att vara en lekboll
för partiernas nycker och omskiftande åsigter, samt att vara
det i desto högre grad, ju högre förtjensten och anseendet
voro. Således förklarades han vid 1760 års riksdag hafva
förlorat Ständernas förtroende, återfick det några månader
senare, föll ånyo år 1765, då man till och med, b-vtande

ett äldre löfte, fråntog honom Guvernörs-pensionen, men
återställdes i sin fordna rätt är 1769, hvarvid lian likväl,
varnad af egen och andras erfarenhet, undanbad sig den plats
i Riksrådet, inan för tredje gången ville anförtro honom.
Han tillbragte sina återstående dagar i lugn och afled den
27 Augusti 1786. Ehuru icke egentlig litteratör, ty de
skrifter, han utgifvit, äro endast öfversättningar eller
imitationer, var han likväl en upplyst vän och vårdare af
vetenskaper, vitterhet och Svenska språket. Han valdes således
till Ledamot i Vetenskaps-Akademien, inkallades af
Drottning Lovisa Ulrika till den af henne inrättade
Vitterhets-Akadetni, i hvilken han, vid dess återupplifvande, var den
äldste, och då Svenska Akademien stiftades, blef han en
af dess förste ledamöter, hvilken utmärkelse lian likväl
endast några få månader åtnjöt. Vitterhets-Sällskapet i
Gö-tbeborg valde liouom äfven, vid dess stiftelse, till sin
beskyddare.

188.

II K N n I C LlLJENSPARRE

föddes i Östergölliland den 22 Juli 173S. Hans fader,
hvars namn var von Sivers, var född i Tyskland, och
härstammade från en gammal, adelig, Tysk ätt, öfverflyttade till
Sverige ur 1735 och blef Kongl. Hofpredikant, TheologiaJ
Doktor, Prost ocb Kyrkoherde öfver norra Tjust och
Wester-viks stad. Den unge von Sivers ägnade sig åt den
juridiska banan, inträdde, efter slutade studier vid Upsala
Akademi, i Svea Hof-Rätt år 1762, tjenstgjorde der till åi
1765 då han emottog en notarie-befattning i Slottskansliet,
hvarifrån han befordrades, år 1772, till Sekreterare. Du
Gustaf III år 1776 inrättade Stockholms Polis, såsom en
särskildt auktoritet, i stället för den afdelning af Magistraten
som kallades Polis-Kollegium, för att derigenom gifva
ären-derna en raskare gång, och verksammare befordra hvad
som rorde, ej blott säkerheten, utan äfven ronligheten och
hähovården inom hufvudstaden, hade Sekreteraren von
Sivers gjort sig så fördelaktigt känd för Embetsmanna-drifl,
ordningssinne och skarpsynthet, att Konungens val till Chef
för denna nya Institution föll på honom. Han kan
egentligen kallas Stockholmska polisens skapare, och har i alla
de egenskaper, som tillhöra en sådan befallning, aldrig
öfver-träffats, måhända icke ens upphunnits af någon bland sin*
månge efterträdare. Aldrig bar tryggheten och ordningen
varit större inom hufvudstaden, än under lians tid. Hans
namn var en förskräckelse för alla fredsstörare, och haiis
klokhet och fintlighet upptäckte, för hvarje särskildt tillfäll«»
en ny utväg alt förma missdådare ocb illasinnade alt tillstå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free