- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
98

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida ... - Carl den XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade man utspridt ryktet, att Kronprinsen Carl Augusts
påstådda förgiftning skulle ha varit tillställd af de båda
syskonen, ett rykte, som i synnerhet Ferseus karakter på det
fullständigaste vederlägger och som den anställda
ransak-ningen icke på minsta sätt bestyrker. Det är icke ens
troligt, att Prinsen var förgifyeu, nien den oförsigtighet man
begick vid likets vård och behaudling, gaf misstankan ökad
fart. Eu nästan likadan oförsigtighet lät Grefve Fersen
komma sig till last, då han, den allmänna tron till trotts
och i förlitande på sin oskuld, äkte före liktåget i den
vanliga Riksmarskalks-vaguen, hvars prakt folket tog för ett
håuande af nationens sorg. Förtrytelsen häröfver och
kärleken till den allidne, allt för tidigt bortgångne, Prinsen
g ulv o sig luft först i förolämpande’ rop och sedan i
misshandlingar, hvilka Fersen i synnerhet ådrog sig då han,
ehuru helt nära sloltet, sprang ur vagnen att söka skydd i
ett hus, icke långt från Riddarhustorget. Kugon öfverlagd
plan till våldsamheter emot honom har aldrig kunnat
upptäckas. Sannolikt skulle alltsammans i tid kunnat stillas,
om nian genast vidtagit alvarsannn» åtgärder; men de, som
anlagt intrigen, ville det icke, ehuru de kanske icke anade
tillställningens tragiska utgång. Militären gjorde således
in-gcuting, utan lörblef en stilla åskådare al huru den
olycklige mannen i liera limmar slets mellan den förbittrade
folkhopens bänder och långsamt af henne niarterades till döds.
Della skedde den bedrölligt minnesvärda dagen den 20
Juni 1810. Del nakna liket togs från llådstugugården och
lades, genom polisens försorg, i eu kista, samt affördes till
Fersiska godset Sleniuge. Först i December samma år
skedde dess högtidliga jordfästning i Riddarholmskyrkan.

190.

JoilAN LlLJENCHANTS.

Den 20 Augusti 1730 föddes i Gelle Prostens och
Kyrkoh erdeiis derstädes Anders Westermans son, Johan,
både på iäderne och möderne härstammande från Sveriges
förste Lutherske Erkebiskop, Laurentius Petri. Under sina
studier hade han i synnerhet vinlagt sig om en då för tiden
löga idkad vetenskap: statshushållningen, och de framsteg
lian deri gjort, hvilka sedermera skulle bli af så
väsendt-lig nytta för liaus fädernesland, ådagalades för första
gången, då han vid 1750 års riksdag gjorde tjenst som
Sekreterare i Sekreta Handels- och Manufaktur-Deputalioneu.
Han ådrog sig härigenom så mycken uppmärksamhet, att
hon lick på allmän bekostnad, lill sina insigters förökande,
göra eu utländsk resa, efter återkomsten från hvilken
honom uppdrogs en lör houoin enkom stiftad befattning af

Handels-Intendent. I denna och i de uppdrag, som sedcr’
mera anförtroddes honom, utvecklade lian allt mer och mer
sina talanger, hvilka år 1768 belöntes med Adelskap, d*
han antog namnet Liljcncranls, ett namn, som skall hl’
odödligt i Sveriges administrativa historia. Det var i sy11’
nerhel Gustaf 111 förbehållet, att till rikets nytta använd3
hans ovanliga insigter, da han år 1775 anförtrodde hono111
det, egenteligen lör hans skuld, åter upplifvade Finau5’
Ministers-embetet under namn af Stats-Sekreterare för H»11’
dels- och Finans-Arenderna, hvarpå sedan följde President»’
platsen i Statskontoret, vidare densamma i Koinmers-KoHc’
gium, kallelse till Rådkammaren, Friherre-diplom och vi¡r’
digheten af Kommendör af alla Kongl. Maj:ts Ordm11’
hvilket likväl, efter tidens etikett, var något mindre än
ralimer-Riddare, hvartill ilera anor fordrades och hvilk6"
dekoration först tilldeltes honom vid Carl Xlll:s kröniif
år 1809. Gustaf III förstod minst af allt finansläran, iMe|1
han kände hvad blott utmärkta inenniskor känna: gräns®11
för sina insigter och visste atl. förtro sig åt dem, som iig1*1
hvad honom lättades. Hau förtrodde sig således i det1,1
fall åt Liljeucrants, och liade han icke förledts att vid cl1
par tillfällen rubba detta förtroeude, skulle hans regeii’1-’
varit fri från nästan alla de skuggor, som förmörkade lic’1
ne. En stor del af dess ljusa, sidor få deremot tillskrift8’
detsamma. 1770 års realisation var Liljencrants’s verk cc’:
ehuru den, liksom nästan livarje Gustafs åtgärd, blifvit l»“
lad, skall likväl eu oväldig efterverld erkänna, att b0’1
gjorde slut på oredan i rikets penningeverk och blef gruf’
den för landets uppblomstrande, för välmågans tillväxt oc
näringarnas möjliga utveckling. Senare tiders
natur-förnuftsenliga statsekonomiska grundsatser, hvilande på io^
komlig frihet och aflägsnande af alla band och regering*’1
iublandning i euskildta företag, hade på denna tid än1’1
icke hunnit göra sig gällande. Man trodde, att handel
näringar behöfde styrelsens vård, uppmuntran och biträd
något, som i denna period lätt kunde ursäktas, såsom
män öfverty’gelse och som i synnerhet blef ej allenast n>*"
dre skadligt, utan äfven i flera hänseenden väsentligen n}*
tigt, men blott derföre, atl principens Verkställande var a|1
förtrodt i så rena händer och at sa ovanliga insigter s0’1
Liljencrants’s. Då således Konungen uppdragit åt ho»0’1’
att anskaffa den spanmål Kronan behöfde och derföre 1111
slog honom enskildt en procent deraf, emoltog han blfll
en half, och då Gustaf 111 vid sin Italienska resa ville S1’
va honom en fullmakt in Blanco, att förvalta alla de ärcl
der som angingo banken, statsverket och finanserna, vä-!1
de han bestämdt att emollaga en sådan. Vid den sv11’
buugersnöden 1783 visade sig det i offentliga bandelsio’^
tag nästan oerhörda fenomen, att livarje tunna spanW11“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free