- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
103

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 198. Carl Fredrik Pechlin - 199. Carl Erik Lagerheim - 200. Michael Ankarsvärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

na i den ¡«kändiiga mordanläggning, hvars offer Gustaf III
blef. Hans skuld kunde likväl icke med fulla skäl
bevisas, och ban affordes således till Warbergs fästning, der
han dog den 29 Maj 1796. Ingen bestrider honom
ovanliga själsgufvor af föistaud, rådighet, genomträngande blick,
öfvertaluingsförmåga, allt med ett ord, som fordras för en
partiledare, men om hans bjertas egenskaper är inan
deremot mindre euse, äfvensom om sjelfva hans politiska usig—
ler, huruvida de voro aristokratiens, frihetsnitets eller rent
af intrigsinnets och den enskildta makt- och
vinningslystnadens. Mans qvickhet och själsnärvaro öfvergåfvo honom
aldrig, icke en gång på hans höga ålderdom och i de
bryd-sammaste omständigheter, hvarom liera anekdoter berättas.
Se här en: Pechlin var eu passionerad tobaksrökare. För
att förraå honom att bekänna sm delaktighet i
Kouunga-mordet, hade man i fängelset fråntagit honom hans
älsk-lingsnjutning. ftled tålamod fördrog han eu tid detta
umbärande, men slutligen lät ban tillsäga Polismästaren, att
om ban fick röka tobak, skulle han tillstå hvad ban visste.
Liljensparre skyndade genast till honom med pipa och
tobak. Pechlin stoppade och rökte i fulla drag. Sedan 3_.il—
jeusparre någon tid väntat pa hvad han skulle fa böra,
hlef han slutligen otålig och frågade fången hvad ban hade
att bekänna? «Jo», svarade jäckaude den gamle mannen,
«jag måste bekänna att det smakar oändligt väl.» Hau var
gift ined en dotter till den i Riksdägshistorien icke mindre
uainnkuuuige Borgmästaren Plomgren,

199.

Caiil Erik Lagerheim:

löddes i Stockholm den 28 Juli 1742. Hans fader var
Vetenskaps-Akademiens gravör, Carl Bergqvist. Elter
slutade studier beträdde han den Kamerala tjenstemanna-banan
ocii utmärkte sig så genom ett sällsynt ordningssinne och
arbetsdrift, att han vid endast IS år förordnades att
före-stS en Häradsfogde-syssla. Han ingick sedan i
Kamraar-Kollegiutn och blef vid 1765 års riksdag Revisor i
Ständernas Handels och Manufaktur-Deputation. Följden af
lians arbete derstädes och ett bevis af den tillfredsställelse,
hvarmed det ansågs, var, att hau följande året förordnades
att förestå Kontrollörs-sysslan vid Manufaktur- och
Diskont-fonderna. År 1772 blef han Assessor i
Kammar-Kollegi-um, uppdrogs att öfverse Fiskeri-författningarna och att
Vara ledamot i den Kommission, som skulle föreslå
förbättrade tullagar. Att han häri muste ha adagalagt redbara
förtjenster-kau synas deraf, att dessa ar 17/7 belönades
med Adelskap, då ban antog namnet: LagerheinL Denna
utmärkelse har väl ofta nog varit en gafva af nadeu och
gunsten mer än en måttstock på verkligt värde, men vid
detta tillfälle erhöll den visserligen en större betydelse, då
man erinrar sig, icke blott att det vor Gustaf JII som
belönade, ty jemväl han kunde missledas, utan att det var
Liljencranlz, som i detta fall foreslog belöningarna. Nagon
solidare lön undfick Lagerheim dock icke förr än ar 1/92,
då hau blef Kommerse-Råd och straxt derefter ledamot i
lieredningen. Delta var en följd af den befattning lian
erhöll såsom Sekreterare i Hemliga Utskottet vid Gefle
riks-^aS> liyastiU Gustaf III utsåg honom, ehuru lian icke var

fullkomligt nöjd med hans politiska tänkesätt. Han var
det deremot så mycket mer med hans financiella insigter
och med den finansplan, han i nämnda Utskott författade,
hvarigenoin Statsverkets förlägenhet afhjelptes ulan nya
skatters utskrifvande. Ar 1794 förordnades ban till
Vice-Presideut i Statskontoret, hvilken befattning han dock
följande året nedlade, eu löljd af det motstånd hans
reforin-plauer mötte hos missbrukens förfäktare, men erhöll 179’6,
da Gustaf Adolf tillträdde regeringen, Chefskapet för
nämnda verk, hvilket dock icke ännu var till inkomsten och
för-maneina detsamma som Presidents-embetet, hvartill han ej
utnämndes förr an ar 1805. -Att den stränge och
ord-ningsälskande Gustaf Adolf var nöjd med Lagerlieims
förvaltning af denna vigtiga förtroendepost kan inhämtas
deraf, att han tid efter annan hedrade honom med flera
utmärkelser, såsom Kommeudörs-dekorationen af
Nordstjeras-Orden och Frihei re-diplom. Yid 1809 års revolution blef
han ledamot i den tillförordnade regeringen, men hans
meningar om sättet för Statsverkets ordnande och
tillgångars auskaflände följdes icke. Han erhöll likväl äfven af
den nya regeringen flera ynnestbevis, såsom då han
utnämndes till Riddare af Carl XIILs Orden och
Serafimer-Riddare. Äfven af Vetenskaps-Akademien var ban ledamot.
Lagerheim afled den 21 December 1813.

200.

Micuael Ankarsvärd

föddes den 9 Mars 1742 på Högforss Bruk i Westmanland,
som lians fader, Johan Cosswa, ägde. Detta namn är e»
förändring af det Franska ordet Cuchois, som slägtens
stamfader bar, då han i Drottning Chrislinas tid inflyttade från
Frankrike och i Bergslagen inrättade masugnar och
kanon-gjuterier. Michael Cosswa ingick år 1759, således vid
endast 17 års ålder, i militärtjenst som Volontär vid
Fortifikationen och bevistade flera af Pomerska krigets
träffnin-gar och företag både till sjöss och lands. Efter krigets
slut blef han Fänrik, i hvilken grad han qvarstannade ända
till år 1772, samt hvarunder ban äfven gjorde åtskilliga
sjöresor åt vestra Oceanen och Medelhafvet. Men om hans
befordran under denna tretton-åriga tjenstgöring gått
långsamt, gick bon deremot så mycket fortare efter nämnda år.
Vid Gustaf UI:s revolution tjenstgjorde han nemligcn på
flottan under Sprengtportens befäl och utmärkte sig
derun-der med så mycken klokhet och nit, att Konungen ansåg
sig böra belöna dem med Löjtnants rang, Svärds-Orden
och Adelskap. Hau avancerade sedermera så skyndsamt,
att han, efter att ha tjeustgjort dels vid sjösstaten, dels vid
landtarméen, år 17S4 blef Ofverste och Chef för Finska
eskadern af Armeeus Flotta, hvilken han fullbordade,
äfvensom hau satte Sveaborgs fästning i fullständigt
försvars-skick. Vid krigets utbrott år 1788, utrustade han sin
eskader på den otroligt korrta tiden af tre veckor och förde
den sedan till krigets slut. En falsk anklagelse vållade i
Mars månad 1789 ett afbrott häruti, då han kallades till
Stockholm och arresterades, men frikändes snart och
återfick i ökadt mått Konungens förtroende. Med utmärkt
mannamod och talang förde han vid alla tillfällen den af
honom kommenderade eskadern, bidrog icke litet till seger»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:30:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portr427/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free