- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
108

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida ... - Carl den XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jemtland den 5 Januari 1G97. Han cgnade sig åt handeln,
men jemte dess föremål: sitt yrkes förkofran och sitt
välstånds ökande, sökte han likväl ett annat hos män af hans
stånd på den tiden mindre vanligt: sina kunskapers och
insigters utvidgande. Den handel med det nästgränsande
Norge: han öppnat, förmådde honom till en resa till
Skottland, hvarunder han hlef vuderdrifven till Irland.j Denua
skenbara motgång var dock i sjelfva verket för honom en
lvcka, ty lians vistande derstädes förskaffade honom tillfälle
att inhämta en mängd underrättelser och åsigter, som Sverige
ej kunde erbjuda. Samma förnyade anledning hade för
lionom samma fortsatta verkan, ty då han skulle öfvcrresa
från Dublin till Chester, led lian skeppsbrott och
.föranleddes derigenom att begifva sig till London. Han hade i
Iiland fått en försmak af kunskapens frukt och beslöt nu
liegagna försynens tydliga vink att fullfölja sina studier.
Han stadnade således halfannat år i London, der han lade
sig på inhämtandet af statsekonomi, mekanik,
experimental-fysik, historie, politik och språken. Återvänd till
fäderneslandet år 1724, sökte han göra sina kunskaper gagnande
för detsamma i mekanisk väg, och man har honom att
tacka för flera uppfinningar, särdeles ett pumpverk vid
dockan i Carlskrona och andra dylika, hvariörc han erhöll
flera belöningar både af staten och enskildta. Ett sådant,
som han inrättat åt Ryske Ministern, ådrog honom dennes
uppmärksamhet och det erbjöds honom alt träda i Rysk
tjenst med 1000 Rnblers lön, ett anbud, som han likväl
icke emottog, och som han icke heller behöfde, emedan
han såg både sin förmögenhet och sitt anseende kunna allt
mer och mer tillväxa. Ett prof på det senare gafs honom
år 1727 då han valdes till Riksdagsfullmäktig för
Sundsvall. De talanger och den patriotism har här utvecklade,
färanledde hans utniimnaude till Svensk Konsul i Lissabon.
Afven på denna främmande ort hlef han icke obemärkt,
och honom erbjöds att gå i Portugisisk tjenst med 4000
Crusaders lön, men hvilket han äfven undanbad sig.
Under vistandet i Lissabon uppdrogs honom en hemlig
beskickning till Spanska hofvet, som lian till Regeringens
belåtenhet utförde. Ilan hade under tiden genom den
handel han, lik andre Konsuler, idkade jemte sin offentliga
befattning, förvärfvat en betvdlig förmögenhet, hvilkeu han
tyckte sig kunna använda med mera nytta för sig sjelf och
fäderneslandet inom dess gränsor, hvarföre lian år 1738
begärde och erhöll sitt rappclerande. Redan förut eller
1730, hade lian uppträdt såsom författare med ett arbete
kalladt: Avcana Occonomiw el Commercii eller Haudelns
och Hushållnings verkets hemligheter, samt år 1733 en
be-skrifning om orsakerna till Göthiska rikets undergång i
Spanien och om dess närvarande tillstånd, men hvilka båda
arbeten föga lästes, i anseende till deras tröga stil,
hvar-förutan det förra är författadl i den då rådande
statsekono-niiska andan, hvilken i förbuds- och skrå-systemet trodde
sig se källan till näringarnas flor och natioualvälmågans
förökning. Efter återkomsten till Sverge, lefdc han en tid
på landet, men förlorade ej derföre de utmärkelser hans
nyttiga verksamhet och hans rikedom borde ådraga honom.
Han upphöjdes nemligen 1743 i Adligt Stand, såsom
belöning för sina förtjenster om handelns pä Porlugal och
Modelhafvet upplijelpande, hvarvid han antog namnet JVor-

dcncranlz, samt utnämndes till Kommerce-Råd och Riddare
af Nordstjerne-Orden. Hans nya stånd gjorde honom till sjelf—
skrifven representant och han försummade icke de tillfällen
till inflytande och betydenhet, detta kall gaf honom. Han
slöt sig till Mössorna, vann ibland dem mycken betydenhet
och bidrog vid 1765 års Riksdag väsentligt till
Tryckfrihetsförordningens utfärdande. Han afled i Stockholm -den
19 Juli 1772, och slöt sjelf sin ätt på svärdssidan. Man
fån ej bestrida honom liflighet, verksamhet, forskningsbegär,
samt till en viss grad förstånd och omdöme, äfveusom man
berömmer honom för patriotism och sanningskärlek efter
sina åsigter; men deremot beskylles han för
vinningslystnad, ensidighel, oförsonlig fiendskap och beroende af
förutfattade meningar.

213.

Adam Fit edenstjeun a,

son af Stadsläkaren i Wiborg, Schiitz, föddes i nämnda
stad den 24 December 1685. Efter genomgångna studier
biel han vid 20 års ålder Auskultant i Svea Hof-Rätt och
ingick derjemte i Kansliet och Kammar-Kollegium.
Utmärkt genom sitt nit och sina kunskaper, fick han flera
uppdrag, bland andra som Fiskal i Banken, der han till
afgörande befordrade en mängd hvilande mål. Utnämndes
år 1721 till Assessor i Åbo Hof-Rätt och som ett bevii
på det anseende han åtnjöt, kan tjena, att han redan i
denna befattning upphöjdes till Adelsman, då han förbytte
sitt ofrälse namn till Frcdensljcrna. Derifrun steg han . till
Hof-Rältsråd, Justitie-Ivansler och slutligen President i Åbo
Hof-Rält, hvilket embele han likväl sällan förvaltade, dels
emedan han vid sin utnämning dertill redan var en man
af 71 års ålder, dels emedan lian tillbragte sin mesta tid i
Stockholm vid Riksdagarna och i Justitie-Kanslersplatsens
förvaltning. Han erhöll flera gånger förnyad permission
och omsider, genom Ständernas resolution af den 1
Oktober 1766, ordentlig befrielse dcrifrån. Denna akt, ett af
de många profven på den lagstiftande maktens olämpliga
iiiblaudning i den verkslällandes behörigheter den tiden,
kan anses såsom prof på de då rådande åsigterna öfver
styrelse oeh representation, och förtjenar derföre citeras»
Den innehöll, »att han, som öfver 60 års tid gått Ivongl.
Maj:t och Fäderneslandet med mångfaldiga trogne tjenster
och vigtige förrättningar tillhanda, och nu är lill sin hälsa
mycket försvagad, samt en bland de äldste Rikets i tjenst
varande Embetsmiin, må hädanefter, på enahanda sätt, soin
honom förut beviljadt varit, förunnas ledighet från
tjenst-görandej helst Presidents-Embetet i bemälde Hof-Rätt med
den myndighet och drift, som vederbör, ända kan af den
nuvarande Vice-Presidenten, som tillika med Presidents
fullmakt är försedd, förvaltas.» Ständerna antogo sidedes
principen, att ett embete, och i synnerhet ett af så stor
vigt, som Presidenlskapet i en Öfverdomstol, fick betraktas
som en sinekyr, hvilket kunde innehafvas af en längesedan
öfverårig man, och denna princip fullföljdes ytterligare, da
lian år 176S, således vid S2 års ålder, transporterades till
samma plats i Svea Hof-rätt. Förklaringsgrunden får
likväl sökas deri, att Fredenstjerna var ett af Aristokratien»
villigaste och brukbaraste verktyg och stod väl hos det da

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free