- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
114

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida ... - Carl den XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förhållanderna och partiernas samt deras asigters skiftningar,
skalle sådant naturligtvis föranleda klander och missnöje af
de olika tänkande, d v. s. af dem, som för tillfället icke
voro rådande. Att sådant ej skedde förr än efter 18 års
förlopp i någon väsentligare man, bör mindre förundra, än
att det skedde då. En traktat var afslutad med Frankrike
om det stora vebiklet lör den tidens politik inom Svenska
Kabinettet: subsidier. Missnöje yppades vid Riksdagen år
1765, icke med traktaten, utan med beräkningssättet.
Ekeblad, som vid denna frågas uppgörande, liksom vid alla
andras, bandlat efter sin öfvertygelse, ville ej uppoffra den,
men uppoffrade i stället sitt embcte. Han nedlade det för
att på sin egendom, dit lian drog sig undan, njuta någon
tids lugn ocb få ägua sig åt sina studier, som bos honom
omfattade, icke blott vanliga kunskapsgrenar, utan äfven
medicin och anatomi. De förändrade åsigterna vid 1769 års
riksdag kallade honom tillbaka i Rådet, och han
hörsammade kallelsen, emedan han älskade sitt fädernesland och
trodde, att han här kunde vara det till nytta, ehuru han
icke gillade det rådande systemet. Det var honom ej
be-skärdt att se dess slut, ty den 9 Oktober 1771 angreps
han på sjelfva embetsrummet af ett sjukdoms-anfall, som
inom några timmar slutade hans lif.

223.

Carl Johan Strand.

Man känner icke med visshet hvarken denne mans
föräldrar eller hans födelseår. Det sistnämnda lärer likväl vara
omkring år 1728 och stamorten Södermanland. Sedan han
vid Upsala slutat sina studier, ingick han år 1758 i
Riks-Arkivet, der han efter hand uppsteg till Sekreterare, hvil
ken befattning han erhöll år 1771, jemte
Expeditions-Sekreterare-titel. Han ansågs på sin tid som en litteratör
af förljenst, hvilkct förskaffade honom en plats i Witterhets-,
Historie- och Autiqvitets-Akademien vid dennas
upplifvan-de år 17S6. Hans embete såsom Riks-Arkivarie torde
äfven ha gjort, att han ansågs sjelfskrifven härtill. En
samling poemer, utgiina under titel: Mina tiäsfördrif och
hvaraf ett stycke, kalladt: En tiggares testamente, i
synnerhet gjorde lycka, är, utom hans inträdestal och ett par
afhandlingar i Akademien, det enda man vet om bonom
som författare. Han afled den 25 Mars 1795.

derpå, till honom dedicerade sitt 18 år senare utgiina
arbete: Mosaischcs ReclU. Efter återkomsten blef han år

1760 Akademiens Ombudsman. Som ett bevis på det
anseende, hvari han stod såsom utmärkt jurist, kallades han till
den da för tiden betydliga förtroendeposten att vara
Sekreterare i Ständernas Justitia:- Deputation vid 1765 års
riksdag-Belöningen för denna befattnings mödor tillföll bonom året
derpå, då han utnämndes till Professor i den praktiska
juridiken, en profession, som indrogs efter hans död. Denna
inträffade alltför tidigt den 16 Maj 1762, således i en
ålder af endast 42 år. Han var en man af snille,
skarpsynt-het, ovanlig arbetsamhet och vidsträckta juridiska kunskaper.
Beklagligen tillät honom hans korta lefnad föga mer, än
ordnandet af materialier till de verk, han ärnade författa.
Ett sådant var ett sammandrag af Rikets lagar och
stadgar, hvilket på Ständernas begäran uppdrogs åt hononii
De Fatis Littcralurm Juridical in Succia, som afbröts
genom lians frånfälle, en Disputation: De antiquis
Vestro-Gothiai Legifins, af vara bästa historieförfattare citerad
såsom en hufvudsaklig källa o. s. v. Han var gift med eU
Fröken Brunkrona, hvilket föranledde den ena af hans
ännu efterlefvande söner att upptaga modrens namn.

225.

224.

Olof Rabenius

föddes år 1730 i Leksand i Dalarna, der hans fader var
Prost och Kyrkoherde, studerade i TJpsala, och blef
der-städes vid endast 22 års ålder Juris Utriusque-Doktor och
samma år Docens i Juridiska Fakulteten. Efter den tidens
sed, företog han, år 175G, till sin bildnings fulländande, en
utländsk resa, i synnerhet beräknad pa att besöka
universiteter och göra personlig bekantskap med lärde ocb
utmärkte män. R. gjorde äfven en mänd sådana och deribland
med den namnkunnige Michaelis, hvilken för den ännu
unge mannen fattade en särdeles aktning och, som ett bevis

Clas Fredriksson Horn,

son af den bekante Generalen Grefve Fredrik Horn, känd
för sin tapperhet, sin djerfva karakter och sin entusiastiska
tillgifvenhet för Gustaf III, hvilken han ville ådagalägga g C’
nom det han utbytte sitt namn mot Gustaf svän, men hvarS
kärlek sedermera förbytte sig i ett lika blindt’ hat. DenH®
mans ende son var ifrågavarande Clas Fredrik Horn, bekan1
mindre genom sina poetiska verk, än genom sin svärmiska ocb
excentriska karakter och deraf följande olyckor, föddes 1
Stockholm den 18 Maj 1763. Fadrens anseende, i
förening med hans egna älskvärda egenskaper och talanger)
beredde hans framgång på tjenstebanan, så att han reda11
vid 22 års ålder var Major vid fortifikationen, då han tog
afsked ur krigstjeusten, måhända i anledning af den bry1"’
ning, som uppkommit till följe af fadrens förhållande til*
Konungen och hvilket äfven inverkade på sonens sinneS’
stämning. Denna sinnesstämning, ännu mera retad genoi0
1789 års händelser, Säkerhets-Aktens genomdrifvande, fr’
drens arrestering samt de nya frihetsidéer, den börjande
Franska revolutionen satte i omlopp, förmådde Horn 1,11
deltaga i den sammansvärjning, hvars enda följd blef lonO’
mordet på Konungen, utan den ringaste inverkan på land«15
politiska skick eller till utvidgande af den frihet, Horn o^1
någre andre exalterade trodde sig kunna återväcka. Jei»te
sina medskyldige dömdes han förlustig lif, ära och godSl
men bilan träffade endast mordets verkställare, och de öfr’§e
deltagarena undsluppo med fängelse eller landsförvisning
Bland dem, som det sistnämnda alternativet träffade, ’^r■
äfven Horn, hvilken, under namn af Fredrik Classon, oe
satte si" i Köpenhamn, der han egnade sin tid åt vitter
beten, hvilken han älskade mer än han kunde sägas
ty hans anlag derföre voro på intet sätt utomordentlig8’
och de skaldestycken, han utgifyit, röja bemödande i f°r

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free