- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
117

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 230. Gustaf Murray - 231. Carl Jesper Benzelius - 232. Carl Gustaf Nordin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och Göttingens universiteter, der han blef Magister år 17C8.
Sedan han någon tid förestalt sin faders församling,
utnämndes han år 1780 till Kyrkoherde i Jakobs- och
Jo-hannis församlingar i Stockholm, i]vilken syssla han
be-stridde i 21 år eller till år 1801, då han blef Pastor
Pri-marius eller den till biskopsstolen i .Westerns flyttade
Modin. Han var likväl bestämd alt ännu eu gång efterträda
denne, både som Ordensbiskop och på Westerås biskops
stol, hvårföre han hade att tacka sin ställning såsom
Öfver-hofpredikant och bigtfader ål Carl XIII och dess gemål,
hvilka icke glömde sina tjenare och . vänner, sedan de
sjelf-va hlilvit uppböjda på thronen. Delta skedde år 1809,
hvilkel år äfven såg Murrays bröst prydas af
Kordstjerne-Kommendörstecknet, bvarpå korrt derefter följde Carl XIII:s
Ordensdekoration, som lörläules honom vid denna ordens
stiilelse. Under det lyckan således tycktes på honom slösa
sin ynnest, var han likval icke lycklig, men skälet derlill
fick sökas — hos honom som hos de flesta menniskor —
i hans eget förvållande. Ehuru han som Pastor Primarius
såg detta embetes redan förut betydliga inkomster ökas med
Sånga och Skå församlingar till prebenden, och ehuru han
såsom Biskop i Westerås åtnjöt förmodligen de stöisla
löne-förmåner någon Svensk embetsman äger, voro de likväl
icke tillräckliga för hans ntgifter, eller rällare: för hans
familjs, hvars slöseri han ej förmådde tygla Delta slöseii
tvang honom slutligen alt gilva det stötande skådespelet
af en Biskop i cessionstillstånd, en dittills i Svenska
kyrkans historia oerhörd händelse, men hvilken skulle några
år senare på etl ännu mera skandalöst salt förnyas. För
sin egen person lefde Murray sparsamt, och hans enda
utgifter voro till understöd lör den fattiga skolungdomen,
hvilken han beviste många välgerningar. lian var för öfrigt
icke utmärkt, hvarken genom lärdom eller talanger, endast
genom sin urmodiga hårklädsel, hvilken han bibehöll sedan
den af alla audra var aflagd och hvarom en och annan
anekdot berättas. Hau alled år 1S25.

231.

Caul Jesper Blszeuus,

son till Erkehiskopen- Erik Benzelius, föddes i Upsala den
27 Januaii 1714 och fulläntlade sina derslädes började
sludier i Lund, der han log Magistergraden. Eller liera
utländska resor, hvarunder han gjorde bekantskap mod en
mängd lärde män, biel han år 1750 Theologie-Professor i
Lund, en plats, som uppfyllde hans ärelystnads anspråk
och b vari han således gerna skulle qvarstannal. Kallad till
biskopsstolen i StrengnSjs år 177G, trodde han sig likväl
icke kunna afslå denna nåd. Eu gladare utsigt öppnades
dock för honom redan följande året, du Lunds stilt blef
ledigt och han erhöll första rummet pa förslaget. Gustaf
111 hade likväl härtill utsett Celsius, som var närmast i
röstantalet till dc tre föreslagne, och sade till Benzelius,
att han önskade behålla honom snsom sin biskop — orden
yttrades nemligen på Gripsholm, hvilket slott hör till
Streng-näs stift. — Då B. ingenting hade att invända häremot,
eller, efter tidens begrepp och sitt eget inedgörliga sinne,
®j trodde det gå an att göra någon iuväudniug mot en

yttrad Konungslig önskan, hvilken ansågs liktydig med en
befallning, förblef han således biskop i Strengnäs, der ban
afled den 2 Januari 1793. Han var en man med ett
fromt sinne, en stilla och vek karakter, samt utan några
högre gåfvor. Han älskade likväl lärdomen, utgaf sin faders
utkast till »Svenska Folkets Historia», s»mt skänkte dess
manuskript- och bref-samling till Linköpings Gymnasii
bibliolhek. Vedermälen af den Kongl. nåden fattades
honom icke, hvartill hans namns anseende troligen bidrog mer
än hans eget. Han utnämndes till Kordstjerne-Riddare och
till Adelsman, samt erhöll Serafimer-Ordenstecknet alt bäras
i en guldkedja, till minne af den predikan han boll för
Konungen vid riksdagens början 1778. lians maka, med
hvilken han i 44 år sammanlefvat i ett lyckligt äktenskap,
öiverlefde honom endast 12 dagar och grafven öppnades
gemensamt för dem båda. De skulle der vara oskiljaktiga,
som de varit det i lifvet.

232.

Cael Gustaf Nordin

föddes i Stockholm den 1 Januari 1749, men flyttade
snart till Bygdeå församling i Norrland, der hans fader
blef Kyrkoherde. Tidigt utmärkt genom lärdom och
talanger, fiistade han Gjörvells uppmärksamhet, och på dennes
förslag kallades han år 1782 af Gustaf III lill Stockholm,
alt samla inaterialier till ett Svenskt Corpus diplomalicum.
Han var sedan år 1775 Lektor vid Hernösands Gymnasium,
och då han snart blef bemärkt af Konungen, hvars skarpa
blick insug hans användbarhet äfven i politiska värf och hans
vittra anlag, fick han af denne, utom sin Lektorsplats,
äfven Skelefteå pastorat, men qvarhölls i Stockholm, der han
blef en af Svenska Akademiens förste ledamöter; några få
dagar före Gustafs mord, inkallades han i Allmänna
Beredningen och, dagen efter detsamma, i den tillförordnade
regeriugen. Sedan’ Konungen var död, aflägsnades han,
som alla dess gunstlingar, genom befallningen att återvända
till sitt stift; men nådens sol uppgick åter lör honom med
Gustaf Adolfs anträde till regeringen, då han erboll
Nord-stjernun, kort derefter Kora pastorat och år 1805
Hernö-sauds biskopsstol. Curl Xlll hugnade honom ur 1S09 med
Kommendörs-krachau II. n i.Iled dei* 14 Mars 1812. Att
denne man valde det audeliga ståndet, var etl misstag om
sin be lämmelse, ty poliliken var den egentliga bana, han
borde ha beträdt. Ku afbröts denna för honom genom
Gustafs död och det var endast på riksdagarna han fick
tillfälle alt visa sina anlag derföre. Han var likväl äfven
en lärd man och bar som sådan eflerleinnal ganska
betydliga manuskriptsamlingar, hvilka på Kongl. bekostnad
inlöstes och till en del tryckas i Scriplorcs rcrum
stecica-rum medii covi. Såsom Svenska Akademiens historiograf,
författade han, ända till sin död, de urliga
miunestecknin-garna af någon utmärkt Svensk man, hvilka väl hafva
eu lätt stil, men äro orediga till uppställningen och röja
några hypothetiska åsigter. K. är äfven känd för eu
besynnerlig sådan, kvilken han delade med fransmannen
llar-douain". alt de gamla klassiska arbetena icke voro författade
af Greker och Romare, utan a£ munkar, som under me.dsL-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:30:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portr427/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free