Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Samtida utmärkta Personer
- 279. Johan Niklas Byström
- 280. Johan Holmbergsson
- 281. Alexander Lauræus
- 282. Bengt Erland Fogelberg
- 283. Christian Forssell
- 284. Elias Fries
- 285. Johan Hedenborg
- 286. Leonhard Gyllenhaal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— han är Professor och Riddare af Nordstjerne-Ordcn —
utan äfven i ekonomiskt hänseende vedergäld, emedan
hans arbeten köpts af H. M. Konungen samt andra
Furstliga personer och rika utlänningar. Sin förmögenhet har
han också på ett värdigt sätt användt, bland annat till
uppbyggandet af en Villa i Italiensk stil på Djurgården,
till hvars förnämsta prydnader hon kommer alt höra.
280.
Johan Holmbergsson
föddes i Upsala den 14 Juli 1804, och dog i Lund den
16 Januari 1835, alltför tidigt för att hinna rättfärdiga
de stora förhoppningar man fästat vid honom. Dessa
väcktes genom mångfalden och genialiteten i hans
kompositioner och understöddes kanhända något genom det
sällsamma och originella i hela hans företeelse, ty han tycktes
föga lefva i den verld som omgaf honom, men deremot
så mycket mer i forntiden och dess minnen, helst i Gustaf
Wasas tidehvarf, hvars händelser och uppträden han med
särdeles förkärlek gjorde till ämnen för sina arbeten.
281.
Alexander Lauræus
föddes i Åbo år 1783. Han egnade sig i synnerhet åt
genre-målningen och utmärkte sig framför allt genom sina
eldskens-stycken. En utländsk resa förde honom genom
Tyskland och Frankrike till Rom, der man kan säga, att
han började sitt högre konstnärslif, ty han ändrade här
sitt fordna maner, och ej blott hans teckningar fingo der
en större korrekthet och hans kolorit en ökad värma, utan
han antog med Italiens stil äfven dess ämnen till föremål
för sina kompositioner, och blef i den genre, som var
hans fält, en af de störste artister vårt land frambragt.
Ännu i sina bästa år afled han i Rom år 1823. En
exposition af hans efterlemnade arbeten, som anordnades till
förmån för hans enka, underrättade först egentligen
Nationen om hvad hon i honom förlorat.
282.
Bengt Erland Fogelberg
föddes i Götheborg år 1787, skickades helt ung till
Stockholm, der han studerade bildhuggare-konsten under
den store mästares ledning, som då ännu lefde och hvars
undervisning han var nog lycklig att få begagna. Ehuru
han nu i mer än 20 år vistats utom fäderneslandet,
tillhör han det likväl ännu genom sina arbeten, som han tid
efter annan hemskickat från Rom och som pryda Kongl.
Museum och andra samlingar.
283.
Christian Forssell
föddes i Skåne år 1777, och ernade i början egna sig åt
medicinens studium, men insåg snart, att denna ej erbjöd
det rätta fältet för utvecklingen af hans naturanlag, hvilka
drogo honom åt den bildande konsten, särdeles åt
gravyren. Dennas elementer inhämtade han först hos en
guldsmed i Holland och fortsatte sedan sina studier i Paris,
der han egentligen gjorde sig ett namn och bland andra
graverat flera plancher till det stora verket öfver Egypten.
Hemkommen till fäderneslandet har hans grafstickel lemnat
en mängd arheten, som stadgat hans rang bland tidens
störste gravörer. Ett af de populäraste och allmännast
spridda bland dessa är: Ett år i Sverige.
284.
Elias Fries,
född den 15 Augusti 1794 i Femsjö socken af Wexiö stift,
nu Oeconom. Pract. Professor i Upsala oeh Riddare af
Nordstjerne-Orden, är ej blott en af fäderneslandets, men
af Europas nu lefvando störste vetenskapsmän och
naturforskare. Han har i synnerhet gjort sig ett namn genom
sina forskningar och utgifna skrifter om lavarna och
svamparna, hvilka ådragit sig hela den lärda verldens
uppmärksamhet och förvärfvat sin författare ett rum i flera
länders vetenskapliga samfund.
285.
Johan Hedenborg
föddes år 1787 i Heda socken i Östergöthland, der hans
fader var grenadier. Efter mången strid med motgången
och bristen, men hvari hans ihärdighet och goda
naturanlag vunno öfverhanden, lyckades det honom år 1812
att bli student i Upsala, då han i synnerhet egnade sig åt
medicinens studium. År 1820 blef han i tillfälle att göra
en utländsk resa genom Tyskland och Frankrike, efter
återkomsten från hvilken han år 1822, då redan en mogen
man, blef i stånd att taga Doktorsgraden. Följande året
anlade han, under Berzelii auspieier i det fordna
Orangeri-huset vid Carl XIII:s Torg, en inrättning för artificiella
vattens beredning, hvilken alltsedan der bibehållits och
derifrån spridt sig till nästan alla orter i riket. År 1825
åtföljde han, såsom Läkare, Svenska Beskickningen till
Konstantinopel, och har, med undantag af ett par korta
besök i fäderneslandet, alltsedan vistats i Orienten, der
han gjort vidsträckta resor och hvarifrån han, tid efter
annan, hemskickat talrika och intressanta samlingar af
naturalier, mynt, böcker m. m., hvilka för det mesta inlösts
på statens bekostnad och rigtat dess offentliga museer.
Han har äfven låtit utgifva ett verk kalladt: Turkiska
Nationens seder, bruk och klädedrägter, som är åtföljt af
kolorerade plancher. Regeringen har hugnat honom med
Professors-titel samt Nordstjerne- och Wasa-dekorationerna.
286.
Leonhard Gyllenhaal,
en af Sveriges och Europas utmärktaste entomologer,
föddes på Ribbingsberg i Elfsborgs Län den 3 December
1752, g. st. Emot sin vilja måste han ingå i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:30:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/portr427/0194.html
