- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
137

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samtida utmärkte Personer - 292. Johan Wilhelm Palmstruch - Carl XII:s Samtida - Carl XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Professor Swartz. Af detta arbete som ständigt skall förvara
Palmstruchs minne, utkommo under hans lifstid 72 häften
och af Svensk Zoologi, som han föga hann mer än börja, nio.
Döden öfverraskade honom under en resa,
i Wennersborg, den 30 Augusti 1811, midt i hans kraftfullaste
ålder, endast 41 år gammal.

—*—


Carl XII:s Samtida.





Enligt den antagna planen för detta arbete, afbryta vi nu tills vidare följden af Samtida Personer, för att åter vidtaga serien af Carl XII:s samtida, förbehållande oss att sedermera återkomma till fortsättningen af nutidens celebriteter. Nummerordningen fortgår emedlertid oafbrutet.

293.



Alexander Hummerhjelm,

son af Ryttmästaren Hummer, föddes i Östergötkland den
1 Maj 1643. Sonens lynne drog honom, ännu mer än
fadrens stånd, till hans yrke, och han blef vid 27 års
ålder ryttare vid Skånska kavalleriet, samt kort derefter
Furir vid Lifgardet. Ett slagsmål med en stalldräng hos
Riks-Stallmästaren Torstensson, som hade motståndarens
död till följd, tvang honom att fly från fäderneslandet;
men han benådades, återkom och blef Löjtnant vid
Bergs-Regementet. Ett eldigt mod, liknöjdhet för faran,
förslagenhet och en djerfhet, som gränsade intill oförvägenhet,
utmärkte honom vid alla tillfällen. Så t. ex., då han bland
Landskronas garnison, som genom kommendantens, Öfverste
Lindebergs kapitulation, föll i Dansk fångenskap, blifvit
öfverförd till ön Hven och der var nära att omkomma af
hunger, for han till Helsingör, gaf sig der ut för Dansk
Löjtnant, reqvirerade en mängd matvaror och förde dem
om natten lyckligt till sina kamraters undsättning.
Återkommen från fångenskapen blef han Ryttmästare vid
Rhenskölds Regemente och efter krigets slut belönades han af
Konungen med förläning af ett gods i Wermland och
Adelskap, avancerade efter hand till Öfverste och deltog
som sådan i Carl XII:s krig, ända till dess han föll i Polsk
fångenskap, der han blef af segervinnaren omenskligt behandlad
och skulle hafva omkommit, om icke en Jesuit kännt
medlidande med honom och räddat hans lif. Följden af
misshandlingen och många fälttågs mödor gjorde likväl, att
då han år 1705 utvexlades, voro den starke och härdade
mannens krafter medtagna, och han förmådde blott en kort
tid deltaga i det återstående af kriget; dock ville han ej
lemna sin Konung förr, än efter fredens afslutande med
Polen. Nu begärde han likväl och fick tillstånd att
begifva sig hem, utnämndes till Generalmajor och Friherre,
samt hämtade sig såvida efter de utståndna mödorna, att
han först afled den 15 Maj 1723, vid 80 års ålder.

294.



Reinhold Johan von Fersen,

son af General-Löjtnanten och Guvernören H. R. von
Fersen. Hvarken hans födelse- eller dödsår äro med visshet
kända. Man vet blott, att han, som ung, ingick vid
militären och att han vid Carl XII:s passage öfver
Duna-strömmen, år 1701, var Öfverste, och sedermera utmärkt sig i
slaget vid Klissow, avancerade till General-Löjtnant och
Guvernör i Wismar samt kallades till Kongl. Råd år 1711.
Efter Sjöblads död blef han General-Fälttygmästare och
år 1715 President i Svea Hofrätt, i hvilket embete han
afled, antingen följande året eller två år derefter.

295.



Niklas Nordensvärd.

Norin var född år 1G82 eller 1683, blef år 1701
Sergeant vid Westmanlands Regemente och följde från och
med denna tid Carl XII i alla dess fälttåg ända till år
1700, öfver allt utmärkande sig genom tapperhet och
blessyrer. I slaget vid Klissow fick han tvänne sådana,
lika många vid passagen öfver Weixelströmmen och i
slaget vid Frauenstadt samt öfvergången af Dyna, och i
slaget vid Pultava erhöll han ej mindre än sju blessyrer,
hvilka qvarhöllo honom på valplatsen i tre dagar, innan
han förmådde släpa sig till Ryska lägret och der gifva
sig fången. Förd till det inre af Ryssland, ådrog han sig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free