Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 302. Robert Lichtone - 303. Christoffer Gyllenstjerna - 304. Carl Frölich - 305. Johan Benedict Schönleben - 306. Carl Gyllenstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ilan alled barn’ös på sin egendom Rörstrand vid
Stockholm den 7 Januari 1G!»2 och ätten utgick med honom.
Liclitoue var en man af bepröfvad tapperhet och en
ovanlig kroppsstyrka, som tycktes lofva honom cn lång lefnad;
men dc llcra kulor,’hvaraf han träffats i särskildta
drabbningar, och som det oj lyckats chirurgcrnc att utdraga ur
kroppen, hade troligen försvagat hans krafter, lian var
för öfrigt cn rättskaffens man, men af ett något häftigt
sinnelag, hvilkct gaf sig luft vid mer än ett tillfälle,
särdeles vid 1682 års riksdag, då ett oförsigtigt uttryck om
Borgare-ståndet var nära att ådraga honom olägenheter,
men hvilka afböjdes genom Talmannen Tegnehrs foglighet.
Khuru L. ej var någon bland Carl Xll:s krigskamrater,
var han likväl dess samtiding och som sådan ha vi gifvit
honom ett rum i denna samling.
303.
CllRISTOFFER G YI,LEN ST J H RN A,
»on till General-Guvernören i Finland, Erik Carlsson
Gyl-lenstjerna, föddes 1647. Såsom tillhörande denna, då för
tiden, lloreramle och ansedda ätt, var han säker om sin
lycka och steg så hastigt på befordringarnas bana, att
han redan 1676, således vid 29 års ålder och under cn
fredlig tid, var General-Major, hvarpå, nästa år följde
General-Löjtnants värdighet och Guvcrnörs-embctel i
Norrland. En del af dessa befordringar kan förklaras genom
hans ynnest hos förmyndare-regeringen, cn annan genom
den nåd han vetat förskaffa sig hos den unge Konungen,
förnämligast genom sin både uppenbart och hemligt
förklarade fiendskap till Grefvc Magnus Dc la Gardie. lian
var emedlertid äfven cn tapper man och skall, enligt egenj
uppgift, i slaget vid Lund hafva erhållit icke mindre än
1!) sår, hvaraf han låg på valplatsen, länge ansedd som
död. Till belöning för hans mod och lidande utnämnde
Konungen honom till Riksråd, men med vilkor, att sådant
tills vidare skulle förblifva hemligt. .Något verkligt för-,
troende tyckes han emedlertid ieke hafva åtnjutit hos Carl,
ty han inkallades först i Rådet år 1631, lärer kort derpå
hafva fallit i onåd, men följande året ånyo innästlat sig,
så att han utnämndes till Ölver-Stålhållare, sedermera till
Grefve och år 1697 till och med utsågs till en af den
unge Carl Xll:s förmyndare, lian afled den 14 Juni år
1705.
304.
Carl Frölich,
son af Kongl. Rådet och Guvernören i Riga, Grefve Carl
Gustaf Frölich. Den korta biografi; vi om, honom haft att
tillgå, nämner ingenting vidare om hans lefnads
förhållanden, än alt han i yngre åren tjente vid Carl Xll:s armé,
men sedermera valde den civila banan, blef Landshöfding
och derefter President i Åbo llöfrätt, i hvilken
sistnämnda befattning han alled på 1740-talet. Hans faster var
den namnkunniga profetissan Eva Frölich, som omkring år,
16S0 i Stockholm gjorde mycket uppseende genom sina
spådomar och såsom sinncssvag förvistes derifrån, samt
derefter dref silt oväsen i Tyskland.
305.
JOHAN BenÉDICT ScnÖNLEBEN,
son af en Löjtnant i Österrikisk tjenst, med samma namn,
föddes i staden Bautzen i Ober-Lauzits den 30 Oktober
1613. Efter Gustaf Adolfs seger vid Leipzig, då soldater
strömmade till hans här från alla sidor, gick äfven den
18-årige Schönleben i hans tjenst såsom ryt lare, men
befordrades samma år till Officer, hvarefter han bevistade
alla fälttågen under 30-åriga kriget, blef fången i slaget
vid Nördlingen, men åter frigifven, och hade vid
Westfaliska freden avancerat till Major. Vid detta tillfälle
adlades han af Kojsar Ferdinand 111. År 1655 blef han
Adjutant hos Carl Gustaf oeli följande året Öfverste för ett
nytt Kavalleri-regemente. Kort derefter utnämnd till
Öf-verste för Laalandska regementet, såg han större delen af
detsamma stupa vid sin sida i den olyckliga träffningen
på Fyen och föll sjelf i Dansk fångenskap. Utvexlad
derifrån, blef han Öfverste för Grefvens af Solm regemente,
och då detta upplöstes efter fredsslutet år 1660, erhöll
Schönleben afsked med pension som Öfverste. År 1664
introducerades han på Riddarhuset såsom Svensk
Adelsman. Carl XI ansåg sig emedlertid behöfva den erfarnc
krigarens arm, och kallade honom år 1676 till vapnen,
såsom General-Major af Kavalleriet. Då den venstra
Svenska flygeln i slaget vid Lund blifvit skingrad, var det
Schönleben som samlade de spridda trupperna, ånyo
ordnade dem, fortsatte striden ända till nattens inbrott och
derigenom väsendtligt bidrog till bataljens lyckliga
utgång. 1 slaget vid Landskrona blef lians häst skjuten och
han sjelf föll under dess tyngd, samt blef liggande på
marken, under det tvännc bataljoner drabbade tillsammans
öfver honom. Illa sårad, blef han tillfångatagen af
Dan-skarne och förd till Köpenhamn, men, efter återställd
helsa, äfven denna gång utvexlad. Efter freden förordnades
lian till Vice-Guveruör i Skåne, år 1682 till Landshöfding
i Bohus-län och utnämdes sedermera efter hand till
Friherre, General-Löjtnant och General af Kavalleriet. Det
sistnämnda skedde år 1696. Fyra år derefter log den
87-årige mannen afsked ur statens tjenst och afled i
Gö-theborg år 1706, utan manliga arfvingar, så att den ätt,
han börjat, äfven utgick med honom.
300.
Carl Gyllenstjerna,
son af Riksrådet och General-Guvernören i Finland, Erik
Carlsson Gyllenstjerna, född den 4 Februari 1649, synes
egentligen hafva gått hof-vägen, men likväl deltagit i
både krigs- och stats-äreuden, ty såsom
Öfver-Kammar-lierre och Öfver-Stallmästare hos Carl Gustafs
Enkedrotl-ning, följde han Carl XI under hans fälttåg och bevistade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
