Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 306. Carl Gyllenstjerna - 307. Gabriel Falkenberg - 308. Gustaf Adolf De la Gardie - 309. Carl Gustaf Armfelt - 310. Henrik Hammarberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagen vid Lund och Helsingborg. Han hade åtskilliga
uppdrag i hofvets angelägenheter, bland andra det, att
vara Guvernör i Enkedrottningens lifgeding ocb
Öfversle*-Marskalk hos henne. År 1687 inkallades han i Riksrådet
rigt och kärt minne. Härunder voro hans ekonomiska
omständigheter ingenting mindre än lysande, så att han till
och med hade för afsigt, att arrendera en egendom för
att föda sig i sitt anletes svett. En försvagad hälsa,
kan-ooh utnämndes till Grefve samt tio år senare till President hända en följd af för mycken ansträngning under ihärdiga
i Kammar-Revisionen. Carl XII uppdrog honom från Ben- embetsgöromål och bekymmer, lade honom allt för tidigt
der att i Senaten föredraga sju regeringsärender och ut-;i grafven den 5 Mars 1695 på Wärnanäs sätesgård i
Små-nämnde honom år 1718 till President i Svea JlofRätt, land, i en ålder af endast 47 år.
hvarpå ;>r 1719 följde Kanslerskapet för Åbo Universitet.
1 sin ungdom skall han ha varit väl öfvad i ridderliga
bragder, emedan bau vann första priset i den stora
Karussellen, som bölls år 1672 i anledning af
anträde till regeringen.
Konungens
307.
Gabriel Falkenberg,
309.
Carl Gustaf Armfelt,
son ÖfverstLöjtnanten Gustaf Armfelt, föddes i
Ingerman-jland den 9 November 1666, gick vid nio års ålder i tjenst
¡såsom page bos General Wellingk, reste tio år senare till
¡Frankrike, der han qvarstannade i 12 år, hvarunder han
tjenade i 17 månader som simpel soldat och genom sin
son till Landshöfdingen Falkenberg, född den 6 Juni 1646,’ tapperbet och goda uppförande gradvis avancerade till
blef år 167S Laudshöfding i Nyköpings län, år 1693
Kongl. Råd och President i Åbo IIof-Rätt, hvarifrån han
tio är derefter flyttades till samma embete i Svea
IIof-Rätt, samt upphöjdes efter hand till Friherre, Grefve och
Kansler för Åbo Akademi. Han dog i Stockholm d. 30
Maj 1714. Grefve Falkenberg beskrifves såsom en, både
till sitt yttre och Ull sitt inre, utmärkt personlighet, af
sin konung, så att
en rättskaffens karakter och tillgifvcn
han vägrade deltaga i de stämplingar, som under Carls
långa frånvaro börjades emot honom.
308.
6l’S T A F A D O I. F D E I. A G A R I) IE ,
son al’ det namnkunniga Riksdrotzet Magnus Gabriel I)e la
Gardie och hans Fru, Prinsessan Maria Eupkrosina, föddes
i Stockholm den 10 December 1647, ensam efterlefvande
af elfva syskon. Föräldrarnas höga ställning tycktes
försäkra sonen om en lysande lott, men utsigterna
förmörkades genom Carl Xl:s besynnerliga obenägenhet för .“in
faster och hennes man, samt den stränghet, hvarmed han
emot dem handhade reduktionen, så att för Konungens
kölsliga kusin icke återstod något annat, än hvad som
slod öppet för den ringaste undersåte: atl gonom egna
förtjenster och duglighet sjelf skapa sin lycka. Gustaf
Adolf De la Gardie hade likväl egenskaper nog dertill.
Under Förmyndare-regeringen steg han, såsom inan bordt
vänta, hastigt i grader, så att han år 1673 var Ofverste
för Upiands regemente, Riksråd och Rikskanslirad,
alltsammans vid 25 års ålder. Det visade sig likväl hvad
som sällan händer, att mannen förljente hvad ynglingen
så till sågandes i förskott erhållit. Carl använde honom
i många kinkiga och maktpåliggande befattningar,
utnämnde honom till President i Svea IIof-Rätt, Kansler för Åbo
Universitet, Minister i Regensburg och President i den
Romerska Reduktions-kommissionen, hvilket ömtåliga värf
han förvaltade med så mycket nit och rättskaffenhet, att
det förvärfvade honom en allmän aktning och ett långva-
Kapten. Det i fäderneslandet utbrustna kriget återkallade
honom dit, hvarvid han anställdes i sin födelsebygd,
Finland, och utmärkte sig så, att han år 1711 blef
General-Major och 1713, efter General Lybeckers oförsvarliga
återtåg och deraf föranledda hemkallande, af Ivongl.
Regeringen utnämndes till belalhafvare öfver Finska arméen.
Efter ftera operationer, utförda med mer eller mindre
framgång, gaf han i Februarii 1714 den olyckliga träflningen
vid Storkyro, der segern fråntogs honom genom General
De la Harres försumlighet att utföra en kavalleriattack
mot den redan till hälften slagno iienden. Denna hade
emedlertid så mycket lidit och fått en sådan aktuins för
* O
den Svenska tapperheten, att Armfelts återtåg nästan icke
oroades, ehuru hela Finland numera föll i Ryssarnes
händer. År 1717 inbröt han i Norrige, men förmådde ej
cr-öfra Trondbiem, och efter Konungens död gjorde han den
bedröfligt ryktbara reträtten öfver fjellen, med förlust af
artilleri och tross samt en stor del af sina trupper, som
omkommo af kölden. År 17191 utnämndes han till
Lands-höfding i Wiborg, men hvilken syssla han aldrig tillträdde.
Efter freden flyttade han tillbaka till Finland, der han år
1735 blef belalhafvare öfver der förlagda trupper och
utnämndes till Friherre. Han alled den 24 October 1736.
Henrik
310.
Hammarberg,
son af Hofjägmästaren Hammarberg, föddes på Wiredaholm
år 16S3. Efter förrättade studier blef han Auscultant i
Götha IIof-Rätt och år 1707 Sekreterare hos Generalen,
Grefve Magnus Stenbock. Denne omfattade honom med
mycken välvilja och sökte öfveitala honom att ingå i
krigsståndet, men hvilket II. beständigt afböjde, ebtiru han
i slaget vi,d Helsingborg gjort tjenst som
öfverbefälhafva-rens Adjutant och dervid tillräckligt ådagalagt, att han ej
saknade militärisk duglighet. Emot sin vilja måste han
likväl efterkomma Stenbocks önskan, när han på dennes
begäran, utan att vela det, utnämndes till Regements-
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
