Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 324. Mathias Alexander von Ungern Sternberg - 325. Johan Liljenstedt - 326. Herman Cedercreutz - 327. Malcolm Sinclair
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ländsk fångenskap, gick sedan i Holländsk tjenst, men
återvände 1709 till Sverige, der kan anställdes vid
Gref-ve Stenbocks armé och deltog i slaget vid Helsingborg.
Är 1719 hade han dock ej hunnit längre än till Major.
En annan slridsbana öppnades för honom, på hvilken han
mera kunde lysa, och der en snabbare lycka väntade
honom: Riksdagarnas. Här utmärkte han sig så, att han vid
riksdagen 1742 valdes till Landtmarskalk, och steg i
värdig-heter, så att han år 1753 blef Fältmarskalk och som
sådan kommenderade Svenska arméen i Pomern från år
1756 till år 175S. En försvagad hälsa och en långt
framskriden ålder förmådde honom nu att nedlägga befälet.
Efter hemkomsten begärde han en noggrann undersökning
af sitt förfarande, hvilket på det fullständigaste
godkändes. Han atled år 1703, ölverhopad af värdighoter,
ordnar och utmärkelser.
325;
JOIIAN Ln.JESSTF.DT,
föddes i Iijörneborg den 14 Julii 1G55. Fadren var
Kyrkoherden Paulus Sigfridi Raumannus. Johan, den andre af
lians lyra söner, utmärkte sig för lyckliga skaldegåfvor,
blef Informator hos Riks-Skattmästaren Sten Bjelke,
åtnjöt flera förnäma personers enskildta förtroende, och blef
således dragen från sånggudinnornas in i politikens tjenst.
lian användes i flera diplomatiska värf, anställdes i
Statskontoret, Svea IIof-Rätt och Lag-Kommissionen, samt
utnämndes är 1710 till Landshöfding i Östergöthland,
hvilket embctc han likväl först tre år senare kom att
tillträda, i anseende till flera beskickningar och uppdrag, som
lian måste utföra. Under tiden hade han blifvit Adelsman,
Friherre och år 1719 Grcfvc och Riks-Råd, hvarvid han
förordnades till en af Kommissarierne som skulle alsluta
freden med England, Danmark och Preussen. Tvenne år
senare, år 1721, anförtroddes honom ett vida
obehagliga-re och svårare fredsslut, det med Ryssland, hvarvid han,
som man säger, for illa till kropp och själ, till
sinneslugn och rykte. Midti den svåraste årstid, i Februari
månad, måste han på en halfruttcn skärgårdsbåt resa
öf-ver till Aland, på den ödelagda trakten tillbringa liera
nätter uuder bar himmel, slå sig genom isen till Finland,
der länge vänta på de Ryske fullmäktige, med dem dri 1—
va ledsamma underhandlingar, som drog ut ända till
slutet af Augusti, blef sedan föga lackad af sin samtid och
inför eflerverlden beskylld för alt hafva sålt
fäderneslandets fördelar. Troligen var han likväl icke annat än den
syndabock, pä hvilken det rådande partiet, aristokratien
och hofvet, lade skulden för sina opatriotiska syften, lian
beklagar sig också öfver de oförslåndiga och skadliga
instruktioner han erhöll hemifrån, och att han ej iick
af-sluta freden förra gången när negoe.iationcrna deroin
fö-rekades på Åland, då vilkoren kunnat blifva vida mindre
betungande. Han utnämndes år 1727 till President i
Wis-marska Tribunalet och afled den 26 September 1732.
Åtskilliga af hans skaldestycken sakna icke värde. Han har
ikrifvit sådana på Svenska, Latiu och Grekiska.
326.
Herman Cedercreutz,
son till Bruksägaren Tersmcden., föddes den 13 Februari
16S4. Efter slutade studier ingick han som Auskultant i
Svea Hof-Rätt, ehuru han då endast var 17 år gammal,
åtföljde år 1704 Grefve Lejonstedt till en beskickning i
Berlin, användes sedan af Konungen i åtskilliga
diplomatiska befattningar, bland annat hos Konung Stanislaus,
hvilken, efter slaget vid Pultawa, skickade honom till Carl
XII i Bender. Hans moder hade under tiden trädt i nytt
gifte med Landshöfdingen i Westmanland, Folkern, och
då denne år 1711 adlades ined namnet Cedercreutz,
upphöjdes äfven hans stjufsöner, Herman och Reinhold
Tcrs-ineden, i samma värdighet. Efter Carls död blef C.
eu-skildt upphöjd i Friherrligt stånd, sedermera Grefve.
Riksråd och, vid Riddarordnarnas stiftelse, prydd med
Nord-stjerne-Kommendörs- och Serafimer-Orderis iusignier. Han
var en bland underhandlarena vid fredsslutet år 1743 och
hade den lyckan att så behaga Kejsarinnan, att hon
tilldelade honom St. Andra-Orden, sedan han 21 år förut,
vid en beskickning till Ryska Ilofvet, af hennes fader
blifvit smyckad med Alexander Newsky-orden. llau afled
den 24 November år 1754, och hans Grefliga ätt utgick
med honom.
327.
Malcolm Sinclair.
Denne man, föga märkvärdig under sin lefuad, blef
det deremot så mycket mer genom sin död. lian var född
år 1691, son till Generalmajoren Sinclair, och lärer
ganska tidigt ha gått i krigstjenst, emedan han blef fången
i slaget vid Pultawa år 1709, och allordes till Siberien.
Återkommen ur fångenskapen år 1722, deltog han i
Riksdagarna, bemärktes snart af det rådande partiets ledare
och erhöll, ehuru endast Major vid NVestgöthadals
regemente, vid 173S års riksdag, af hvars Seereta Utskott
han var ledamot, det vigtiga förtroende-uppdraget, att
afresa till Turkiet i det uppgifna ärendet, att besörja
li-qviden af Konung Carl XII:s der efterlemnade skulder, men
i sjolfva verket för några hemliga underhandlingar,
riktade emot Ryssland. Dettas regering misstänkte också den
verkliga afsigten, och häraf föranleddes det skändliga mord,
som begicks på Sinclair, vid hans återresa från Turkiet,
den 17 Junii 1739. Sinclair färdades i sällskap med en
Fransysk köpman, Couturier. Sedan de låtit visera sina
pass i Breslau, fortsatte de resan, men anköllos icke långt
från den lilla staden Griineberg i Schlesieu, af sex
väpnade personer till häst, hvilka sedermera utröntes hafva
varit två Ryske Officerare, Kapten Kettler och Löjtnant
Lewinsky, med fyra betjenter. De sade sig hafva
befallning att arrestera dem, aflordrade dem sina vapen och
tvun-go dem att stiga ur vagnen, hvarvid Kettler förmåddo
Sinclair att följa honom in i en småskog. Här hörde mau
ett skott, som trallade Sinclair i uuderlifvet. Ilan föll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
