- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
157

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 358. Pehr Frigel - 359. Olof Åhlström - 360. Johan Christian Fredrik Hæffner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sveriges statsmakter Iäto honom vederfaras. På sena
ålderdomen förlorade han sina ögons bruk, men bibehöll
likväl sin hälsa oeh sitt muntra lynne till dess han genom
ett olyckligt fall blef krympling, tvangs att gå på
kryckor ooh deraf såg sina vanliga långa promenader afbrutna.
Härigenom försvagades hans krafter fortare, än det
troligen eljest skulle skett, och han ailed den 24 November
1842, i den sällsynt höga åldern af 92 år.

359.

Ol.OF ÅllI.STRÖM-,

bondeson, föddes i Wålinge socken i Södermanland den 14
Aug. 1756. Föräldrarnas medellöshet skulle hindrat sonens
studier, om icke ett tillfälle dertill yppat sig i grannskapet,
då ban valdes till sällskap i undervisningen åt en ung
Silfversparre, hvarjemte han hos församlingens Orgelnist
(ick inhämta elementerna i musiken, för hvilken han tidigt
röjde en afgjord kallelse. Vid 16 års ålder önskade liaD
få begifva sig till Stockholm, som han anade vara det
enda ställe, der en vidare utveckling af hans anlag var
möjlig att vinna. Hans föräldrar nekade honom icke att
följa sin kallelse, men hade intet understöd att lemna honom.
Han kom således vandrande med en käpp öfver axeln, på
hvilken några brödkakor voro uppträdda, till Stockholm år
1772, samma dag Gustaf III:s revolution tog sin början.
Den oerfarne ynglingen, förskräckt öfver de för honom
ovanliga uppträdena, tog sin tillflykt undan den förmenta
faran i Tyska kyrkan, och hade d<;t missödet att der
blifva instängd en hel dag. Han började nu studera vid
Musikaliska Akademien och röjde snart genom sällsynta
framsteg, alt naturen ämnat honom till idkare af
tonkonsten. Som likväl denna ansågs icke ensamt kunna bereda
hans utkomst, ehuru han redan år 1777, således blott 21
ur gammal, blifvit Orgelnist i Maria församling, bvarifrån
han år 1792 flyttades till samma befattning i Jakobs,
beslöt han gå embetsmannavägen och lärde sig
länsbokhål-leriet. Ingick i Krigskollegium år 1779 — samma år han
genom sitt giftermål blifvit svåger med Fru Leungren —
och fann här sin bergning för framtiden, ty han
avancerade till Krigsråd och Riddare af Nordstjernc-orden. Känd
såsom ej blott Sveriges störste orgelspelare — hans
fantasier på orgel, hvilka han i synnerhet utlorde efter
guds-tjenstens slut, voro verkliga konserter, som lockade hela
församlingen att qvarstanna — utan äfven begåfvad med
sällsynta kompositörs-anlag, uppdrogs åt honom att sätta
musiken till den lilla operan Frigga. Han har sedan
komponerat den till Tanddoktorn, till åtskilliga kantater och
till en mängd mindre sångstycken och visor, för hvilka
han i synnerhet röjde en stor rikedom på vackra
melodier. lians förtjenstfullaste arbete är dock hans Koralbok.
Den musikälskando allmänheten står dessutom i förbindelse
hos honom för anläggning af det första nottryckeri i
Sverige. Detta skedde år 1789, då han började utgifva
Musikaliskt Tidsfördrif, en samling af de utmärktaste sång-

stycken, marcher, dansmusik m. m. som tiden erbjöd, och
hvilket arbete fortsattes ända till år 1834. En annan
samling af skaldestycken, satta i musik, utgick derifrån,
utom allt annat, hvarlill musiken behöfde pressens biträde.
Hans ”Klaverskola’’ var länge den enda i sitt slag. Han
ailed den 11 Augusti 1835, nära 79 år gammal.

360.

Johan Curistian Fredrik H2effner.

Ehuru icke Svensk till härkomsten, förtjenar likväl
denne man att nämnas i en biografisk samling öfver
Svenske män, enär han tillbragt största delen af sin lefnad i
Sverige och åt det ägnat sina krafter och sin verksamhet.
Född i Ober-Schönau i Turiugen år 1759, lade han sig,
redan som gosse, på musiken, och ingick vid teatern, för
hvilken han dock lärer hafva haft föga kallelse, och som
han äfven snart öfvergaf, emedan han vid 21 års ålder
begaf sig till Stockholm, der han blef Orgelnist vid Tyska
kyrkan samt anställdes som Sångmästare och Altviolinist
vid Operan. Sedan han vid åtskilliga tillfällen här
förestått kapellmästare-tjensten, utnämndes han äudtligen
dertill år 1799, och bibehöll den till år 1S08. Olyckliga
husliga förhållanden förmådde honom då att taga afsked
derifrån med pension, hvarefter han blef Direetor Musices
i Upsala och år 1S20 Orgelnist vid Domkyrkan. Ilär var
han egentligen på sin plats, omfattade med kärlek både
sitt åliggande och sino elever, af hvilka han möttes med
samma tillgifvenhet, och utvecklade äfven här först sina
egentliga kompositörs-anlag. Redan i Stockholm hade han
visserligen komponerat musiken till Eleclra år 17S7,
Alci-des inträde i verlden, ett tillfällighetsstycke vid
Dramatiska teaterns öppuande, och operan Rcnaud, som gafs år
1801. Ds ansågos likväl vittna mera om lärdom, än om
snille och gjorde föga uppseende. Lyckligare deremot var
ban i sina kompositioner af några studentsånger, särdeles
”Vikinga säten” och framför allt i sin Koralbok, som af
Psalmboks-Kommitéen antogs till allmänt bruk, och med
hvilken han förvärfvat sig stora förtjenster om den
Svenska kyrkosången. Den komposition, som skulle kunna
anses såsfm hans förnämsta, är likväl den herrliga musiken
till Valerii poem: Lydia och Arist; men just denna hade
han det missödet att se sig bestridas, emedan poemets
författare sjelf gjort anspråk derpå, och andra förmena,
att tonsättareäran icke tillkommer någondera af dc
tvistande, utan Craus, bland hvars efterlemnade arbeten
kompositionen skulle ha funnits. Verkliga förhållandet torde
vara svårt att utreda. — Hoeffner var i grunden en ganska
godsiunad man, med ett lefuadsgladt lynne, men hvilket
stördes af mycken retlighet, ’suarstickenket och ensidighet.
Utom musiken, sysselsatte han sig äfven med insekters
samlande, och hans väl valda och sorgfälligt ordnade
samling af sådana inköptes af Konung Carl Johan och
förärades åt Upsala Akademies museum. Han ailed i Upsala
den 28 Maj 1S33.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:30:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portr427/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free