- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
163

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin ratta plats. Efter åtskilliga mindre uppdrag, blef lian
Ar 1710 President och 1715 Minister vid Engelska hofvet.
lliir blef han själen i en af Görtz stiftad anläggning- till
Pretendentens’förmån, hvarföre lian arresterades och hölls
nära sex månader fängslad, hvarvid hans brefvexling
trycktes. Återsänd i Augusti månad år 1717 på en
Engelsk fregatt till Sverige, från hvilket han i 15 år varit
borta, utnämndes han till Statssekreterare vid
Handelsexpeditionen och skickades som Minister till de år 1718
på Åland öppnade fredsunderhandlingarna med Ryssland.
Efter Carl XII:s död omfattade han det Ilolsteinska
partiet, och, för att aflägsna honom, utnämdes han till
Ilof-kansler och sändes derjemte till en föreslagen fredskon-,
gress i Braunschweig, som dock aldrig kom till stånd.
Vid 1723 års riksdag inkallad i Rådet, var han der i
nästan ständig opposition mot Grefve Horn, men slöt sig till
Konungen, hvars ynnest han vann, dels genom sin politik,
dels genom sitt angenäma umgänge och sin eftergifvenhet
för Fredriks onskilda böjelser och sympathier. Han var
en vän af det industriella och kommerciella systemet och
Ahlströmer hade i honom ett verksamt stöd för sina
patriotiska företag. Ändteligen lyckades det parti,
Gyllenborg tillhörde, och för hvars chef han kunde anses, men
dit, bland andra, äfven Tessin hörde, att vid 1739 års
riksdag störta den gamle Horn, då Gyllenborg intog hans plats
som Kanslipresident. En verkan af den nya politik detta
parti följde, var kriget med Ryssland, hvilket icke
särdeles vittnar om djupa stadsmanna-insigter, hvarken genom
tiden då det börjades, eller sättet hvarpå det utfördes.
För att ifrån sig alleda den allmänna oviljan och
bibehålla sina platser, tvekade partiet icke alt uppotlra de båda
oskicklige Generalcrue Lewenhaupt och Buddenbroclc, och
sökte godtgöra följderna genom Adolf Fredriks val till
tronföljare. Gyllenborg ådagalade härvid cmedlertid
personligt mod och oförskräckthet, ty ehuru främst utmärkt
af deu allmänna oviljan hos Dalkarlarne såsom ett offer
för folkets förbittring, sökte lian ej allenast icke, lik
många andra, sin säkerhet genom ett fegt aflägsnande
hiifviidstaden, dit de inryckt, utan begaf sig till och med
ut ibland dem, talade med dem och sökte afvända dem
från deras förehafvande. Man afled den 9 December 1746
med anseende af en skicklig, ehuru icke djup, statsman,
men vän af sitt fädernesland, oegennyttig, välsinnad,
redlig och något lättrogen och fåfäng, förslagen minister och
belordrare af vitterhet och vetenskaper. I ungdomen sjelf
med framgång idkare af skaldekonsten, visade han sig på
äldre dagar som en upplyst och frikostig mecenat. Är
1728 vald till Lunds Universitets Kansler, verkade han
mycket till dess bästa både genom allmänna och enskilda
medel. Akademikuset reparerades, anatomisalen
inrättades, en fyeises profession stiftades och han skänkte dit
en Egyptisk mumie, den försla sällsamhet af delta slag
man sett i Sverige. Upsala Akademi, som år 1739
likaledes valt honom till Kansler, åtnjöt af honom enahanda
omsorg och hägnad. Man har af honom åtskilliga skrifter
både i vitterheten och diplomatiken, bland andra en komedi,
kallad: Den Svenska Sprätt höken, imitation från fransyskan,
°ch år 1737 uppförd på den nyss inrättade Svenska teatern.

379.

C a n l Bonde,

son af Riksslcattmästaren friherre Gustaf Bonde, tyckes
egentligen hafva haft sitt namn och sin högt ansedda ätt
att tacka för de utmärkelser på cmbetsmannabanan, honom
tillskyndades; ty då han år 1695 upphöjdes till Kongl.
Råd, var han den nittonde af sin ätt, som i rät
nedstigande linie innehaft denna höga förtroendepost. Är 1674
hade han varit skickad såsom Envojé Ext. Ord. till
Frankrike, der han till Konungens nöje lärer hafva uträttat sitt
uppdrag. På återresan uppbragt af Danske kapare, fri—
gafs han -på Engelske ltesidentens i Köpenhamn
föreställning, och åtföljde Carl under det återstående af kriget.
Anförtrodd verkställigheten af Reduktionen i Estland,
tillvann han sig det sällsynta lofordet, att ”ej hafva
öfver-skridit gränsorna för sin instruktion och ej med vett och
vjlja skadat någon.” År 16S7 blef han Landshöfding
öf-ver Tavastehus och Nylands län, åtta år senare President
i Dorpats Ilofrätt och Grefve, samt efter Carl XI:s död
afsänd till England, att åteiiemua de af Konungen burna
dekorationerna såsom Strumpebandsriddare, hvilken akt
förrättades med inånga ceremonier, xich hvarvid han äfven
afslöt en försvarstraktat mellan båda rikena. Han afled
den 16 December 1699, endast 51 år gammal. Ilans son

380.

Gustaf Bonde d. y.,

född den 17 April år 16S2. Redan genom sin börd
bestämd till höga statsembeten, ärnade han först gå vapnens
väg till deras vinnande, men förmåddes genom sin
stjufmo-ders böner att istället välja do fredliga yrkenas, och blef år
1705 Kammarherre hos Enkedrottning Hedvig Eleonora.
Carl XII anförtrodde honom åtskilliga diplomatiska
be-från skickningar och gjorde honom år 1718 till Landshöfding
i Öslergöthiand. Tre år senare blef han President i
Bergskollegium och 1727 Riksråd, derefter Rikskansliråd och
Upsala Akademis Kansler. Som han tillhört Grefve Horns
parti, kunde han ej undgå alt äfven dela hans fall och
nedlade år 1739 sitt enibete. Han ägnade sig nu åt
studierna och vetenskaperna, för hvilka han var ingenting
mindre än främmande. Ilan var väl bevandrad i
naturhistorien och österländska språken, har författat åtskilliga
afhandlingar i fornforskningen och fysiken, samt kallades
med skäl till ledamot af Vitterhets- 0£h
Vetenskapsakademierna. Ehuru ailägsnad från statsmannabestyr och,
som det tycktes, disgracierad, stod han likväl ingenting
mindre än illa vid hofvet, och vid Riddare-ordnarnas
instiftelse blef han på en gång Kommendör af
Nordstjerne-orden och Serafimer-riddarc. Vid 1760 års riksdag
före-slogo Ständerna hans och Grefve Thure Bjelkes
återinkal-lande i Rådet, och då han, efter 21 års bortovaro, ånyo
inträdde der, blef hans stol längst framflyttad, emedan
han nu var den äldste på denna plats. Han afled den 10
December år 1764, i cn ålder af S2 år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free