- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
174

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bot och öfverlygat vorlden, att Sverige är icko blott ett
land för krigare ocb vetenskapsmän, för skalder,
romanförfattarinnor ock bildande konstnärer, ulan äfven för
sångerskor, löddes i Stockbolm den 6 Oktober 1820. Redan
som barn kom bon i pension, intogs i Kongl. Tbeaterns
elevskola ocb uppträdde såsom helt ung pä scenen i både
sång- och tal-röler. Man gjorde sig likväl mera hopp om
henne som aktris, än som sångerska, tilldess hon år 1838
i Februari genom föredraget af Agathas röle i Friskytten.
först grundläde sitt rykte såsom en af lyriska scenens
förnämsta prydnader. Ehuru ibland kännare stridiga
omdömen yttrades öfver hennes rang som sådan, ehuru äfven
hennes mest entbusiastiska beundrare medgåfvo, att
bennos röst icke ägde något stort omfång och en slags
heshet vidlådde i synnerhet vissa delar deraf, åhörde
allmänheten henne likväl med ständig förtjusning, ocb hennes
anseende steg med hvarje dag. Sjelf insåg hon likväl
ännu, att mycket felades henne, och beslöt derföre, alt,
så snart hon hunnit samla derlill erforderliga medel,
be-gifva sig till Paris, för att, under Garcias ledning,
fortsätta sina studier. Detta beslut verkställde hon om
sommaren år 1840. När hon första gången lät höra sig hos
Garcia, sade han henne de nedslående orden: ”Mitt baru,
Ni har ingen röst.” Då han likväl låtit henne sjunga för
sig ännu några stycken, fann han skäl att mildra sitt
omdöme och rådde henne, att, genom bvila, söka återhämta,
de förlorade, men möjligtvis återvändande, krafterna i
organen. Detta råd var en bekräftelse på hvad mången i
fäderneslandet förutsagt, att den ytterliga ansträngningen
skulle skada och möjligtvis för hela framtiden förstöra
den unga talangen, och man hade derföre, ehuru
förgäl-ves, enskildt och offentligt, afrådt derifrån. Lyckligtvis
var förlusten icke oersättlig, ehuru den för Mamsell L.
medförde obehaget af ett liera månaders sysslolöst, snart
sagdt ensligt, vistande i Paris. Då hon efter denna
hvi-la åter började sina öfningar för Garcia, vann rösten
visserligen i klarhet, jemnhet ocb böjligbet, men dock icke
så, att hvarkeu hon sjelf eller hennes lärare ansågo
råd-ligt för henne att ännu offentligt uppträda i denna
konsternas hufvudstad. Meyerbeer hade emedlerlid hört henne,
riktigt uppskattat hennes värde och träffat aftal med
henne, att följande året engagera sig i Berlin och särskildt
der öfvertaga första sopran-partiet i den opera, han för
Kongl. Theatern derstädes skulle komponera. Ilon
återvände uu 1842 till Sverige ocb inträdde ånyo vid Kongl.
Theatern, som hon likväl lemnade år 1844, för att i
Dresden fullkomna sig i Tyska språkets talande och
sedan i Berlin omottaga det der väntando engagementet.
Först måste hon likväl åtlyda en kallelse tillbaka till
Sverige om hösten s. år, för att med sin sång illustrera
högtidligheterna vid Konungens kröning. Sedan dessa voro
förbi ocb bon såsom gäst sjungit några gånger på
thea-tern, begaf hon sig åter till Tyskland och till Berlin. Här
fördröjdes hennes uppträdande något genom tvisten mellan
Meyerbeer och Tbeater-Direklionen, söm ville föredraga
en annan sångerska, men slutligen bilades dessa
stridigheter och Mamsell Lind utförde det al kompositören henne
lilläimiade parti i FullUnjrct i Schlesien. Den mest lysande

framgång krönte hennes debut och hvarje gång, hon sedan
lät höra sig under sitt vistande i den Preussiska
bufvud-staden, var för henne en ny triumf. Hon qvarblef der
öfver vintern, gaf några gäströler i åtskilliga andra Tyska
städer ocb kom om våren 1845, enligt löfte, på ett
besök till Sverige. Hennes emottagande här var det af en
segrande eröfrare, och hon hade verkligen åt sitt
fädernesland eröfrat eu lager, som ännu fattats i dess
segerkrans: sångens pris. Hon uppträdde 22 gånger om våren
å Kongl. Theatern och tilloppet till hennes
representationer var så stort, att man före kl. 6 om morgonen började
på Gustaf Adolfs Torg formera queu för att vinna
tillträde till biljettkontoret, och straxt på förmiddagen voro
vanligen alla biljetter utsålda. Anmärkningsvärdt ocb
karakteristiskt är, att vid en konsert, som gafs i den nya
Carl Johans kyrkan på Skeppsholmen, hvaraf inkomsten
tillföll Hofkapellets Pensions-kassa och Prins Carls
Inrättning för fattiga, vanvårdade barn, således för ett
välgörande andamål, ocb livartill biljetten endast kostade En
Riksdaler Banko, var kyrkan icke full, bvaremot Theatern
hvarje gång var öfverfvlld, till och med när ett
spektakel med fördubblade priser gafs för alt med inkomsten
bygga en kalorifere under scenen. Och likväl tyckes intresset
att höra den lirade sångerskan i Ilavdns odödliga
mästerverk: Årstiderna, hvari hon aldrig förut uppträdt, hafva
bort vara aldraminst lika stort, som att Dera gånger höra
om henne i en af Bellinis och Donizettis operor. — Ännu
större var enthusiasmen i Köpenhamn, der bon om hösten
år 1845 infann sig på resan till Tyskland, ocb hvarest
nygirigbeten påstås hafva hållit en mängd menniskor hela
natten om posterade utanför biljettkontoret, för alt vara
tillhands vid dess öppnande och kunna tillkämpa sig ett
af de oskattbara inträdeskorten. Från Köpenhamn
fortsatte hon sitt triumftåg till Berlin, der hon. likväl icke
länge qvarstannade, emedan hou väntades i Wien,
Dresden, Cassel, Frankfurt a. m., Ilamburg ocb alla Tysklands
städer, som voro nog lyckliga att kunna tillvinnna sig
hennes besök. Högst fördelaktiga anbud från Paris ocb
Petersburg har hou ej kunnat antaga, men har dock
slutligen gifvit vika för enträgenbeten och denna vår (1847)
uppträdt i London. Det behöfver knappt nämnas, att hon,
under dessa tvänne år, skördat icke blott ett oerhördt
bifall, ulan äfven rikliga inkomster ocb dyrbara skänker af
Kongl. och Furstliga personer. — Ännu torde det kanske
vara för bittida att bestämma hennes rang bland Sveriges,
och ännu mera Europas, sångerskor, men visst är, att
hennes företeelse är någonting i Sveriges konsthistoria
alldeles nytt. Man finner henne förtjusande, icke blott som
’sångerska, utan äfven som skådespelerska, ocb beundrar
¡isynnerhet henues föredrag af Svenska folkvisor, äfvensom
hennes personlighet och uppförande tillvunnit henne en
lika allmän aktning som hennes konstnärsskap.

406.

F ii e d n i k a B k r; m e k

jföddes i Åbo år 1802, men öfverflyttade, redan soiri
|barn, med sin fader, Brukspatron Carl Fredrick Bremer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free